I korthet utredas Minskade utsläpp. Den 15 meter
höga prototypen som ska separera koldioxid från Öresundskrafts anläggning har kostat 14 miljoner kronor. FOTO: ÖRESUNDSKRAFT nu så kallad HPC-teknik (hot potassium carbonate), där kaliumkarbonat är absorbent, för att skilja av koldioxiden. Det är en mer beprövad metod som exempelvis Stockholms exergi ska använda för infångning. – I Sverige är det första gången HPC tekniken utvärderas i pilotskala på rökgaser från ett avfallsförbränningsverk. Vi vill se vilken teknik som är mest lämplig för infångning av koldioxid från rökgaserna. Vi vill återvinna energi från infångningen och förbruka så lite som möjligt, säger Maria Möller. Med i projektet finns även hamnar som fartygen till Nordsjön kan tänkas utgå ifrån. En av dessa finns på en industripark i Helsingborg som tillhör Kemira kemi, som använder hamnen för sin verksamhet. Den andra finns i Norra hamnen i Malmö. SIV ENGELMARK CEDERBORG t FAKTA Deltagare i projektet CNetSS (Carbon Network South Sweden): Växjö Energi, Copenhagen Malmö Port, Eon, Höganäs, Kemira, Kraftringen, Nordion Energi, Stora Enso, Sysav och Öresundskraft. Så kan vätgasen utvecklas i norr n En förstudie om vätgasledningar för transport av vätgas, över gränsen från Finland och längs långa sträckor i norra Sverige, är nu klar. Resultatet visar att vätgasledningar kan behövas som ett komplement till kraftledningar för industrins stora vätgas- och energibehov i norra Sverige. En ny typ av infrastruktur växer fram med behov av regelverk för ägande och styrning. Fortsatt forskning, utveckling och utbildning samt tydligare samordning är viktigt för att påskynda implementeringen av vätgas, enligt rapporten. – Vår förstudie utgår från att det är stora fördelar med vätgasledningar när man ska transportera stora mängder energi. Oavsett om vätgas kommer att produceras mycket nära en industri, eller nära själva elproduktionen kommer vätgasledningar att behövas. Vätgasledningarna som placeras under markytan kan byggas av enskilda aktörer och vätgasen säljas bilateralt. Eller så kan det byggas större infrastruktur för transport och lagring av vätgas som används gemensamt, något som öppnar för en ny vätgasmarknad, säger Cecilia Wallmark, verksamhetsledare för Centre for Hydrogen Energy Systems Sweden, vid Luleå tekniska universitet. Förstudien har gjorts av Luleå tekniska universitet och Rise i samarbete med 24 aktörer med intressen för vätgas i norra Sverige, och har delfinansierats av Vinnova. Katalysator ger effektivare gasproduktion n Forskare vid KTH har varit med och tagit fram en ny, mycket effektiv katalysator för oxidation av vatten i syre och väte. Resultatet, som nyligen publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nature Catalysis, kan leda till en mer effektiv produktion av vätgas. – Vi vill tillverka väte mer effektivt. Att tillverka väte är enkelt, men reaktionen som bildar syre är trögare. Man behöver komma över en väldigt hög energibarriär och därför behövs en katalysator, säger Hao Yang, doktorand vid institutionen för kemi och huvudförfattare till artikeln. Läs mer: www.kth.se/om/nyheter/lokala-nyheter/ny-katalysator-kange-billigare-och-effektivare-vatgasproduktion-1.1178818 SkyfuelH2 siktar på hållbart flygbränsle n Uniper Sverige har skickat in en ansökan till Energimyndigheten om medfinansiering av en omfattande genomförandestudie för SkyfuelH2 med stöd av Industriklivet. Genom SkyfuelH2 planerar Uniper att, tillsammans med Sasol ecoFT, använda den så kallade Fischer-Tropschtekniken för att tillverka hållbart flygbränsle i industriell skala. Bränslet tillverkas av biomassa samt vätgas producerad av vatten och förnybar el. Stor potential göra biogas av gödsel n Det finns stora möjligheter att producera mer biogas från gödsel från mjölkproducerande lantbruk i Sverige, visar en studie från Linné universitetet. Även om energipotentialen är liten i förhållande till Sveriges totala energi produktion är den ändå väsentlig i arbetet mot en cirkulär ekonomi och för att nå miljömålen, där bland annat energi från rötning ingår. Långsiktiga styrmedel skulle samtidigt kunna öppna för en utbyggnad av biogasproduktionen. Minskat behov av fossila energi källor kan även ses som en säkerhets aspekt genom att beroende av länder utanför EU minskar. Biogasanläggningar kan minska fossilberoendet. ENERGIGAS NR 4 2022 35 Cecilia Wallmark