Tidningen Energi 1
Investeringar i elnät Intäktsramarna för elnätsfö
retagen har sjunkit successivt i takt med den lägre kalkylräntan som styr avkastningen. Därför ökar behovet av de så kallade överrullningsintäkterna från 2012–15, alltså intäkter som då inte togs ut. Av de 38 miljarder som rullades över till 2016–19 återstår nu 30 miljarder kronor, som kan tas ut ända till 2031 om regeringens nya proposition går igenom. Miljarder kronor 233 38 200 187 30 8 168 Överrullningsintäkt från 2012–15 Kvarvarande överrullningsintäkt från 2012–15 Överrullningsintäkt från 2016–19 100 Intäktsramen är under domstolsprövning och kan komma att öka. 0 2012–15 2016–19 2020–23 Dragkamp om intäkterna D Skärpta krav men ändå en acceptabel lösning. Elnätsföretagen verkar vara nöjda om regeringens nya förslag om ökat investeringsutrymme i elnäten går igenom. En proposition väntas i mars. et har varit många turer kring de så kallade överrullningsintäkterna som elnätsföretagen har innestående sedan perioden 2012–15. Totalt handlar det om 30 miljarder kronor som bolagen inte använt av sina intäktsramar och som regeringen tidigare hindrat dem från att ta ut. I september 2020 kom dock en proposition som gav elnätsföretagen rätt att rulla över dessa pengar under vissa villkor, förutsatt att de gick till investeringar. Men propositionen kritiserades av oppositionen och fick dras tillbaka av regeringen. – När vi räknade på detta såg vi att nästan varje elnätsföretag ändå skulle kunna ta del av pengarna utan att öka sina investeringar. Därför ville vi ha skärpta krav och en tydligare uppföljning, säger Lars Hjälmered, energipolitisk talesperson för moderaterna, tillika ordförande i riksdagens näringsutskott. Efter ett antal förhandlingar med övriga partier lämnade regeringen ett omarbetat förslag i december. Nu har kravet på företagens egen del av investeringen 40 NR 1 2021 TIDNINGEN ENERGI höjts från 25 till 35 procent samtidigt som kapitalbaskravet ökat från 1 till 4 procent (för en fyraårsperiod). Det ställs också tydligare krav på uppföljning av hur pengarna används. – Vi hade velat gå längre men man får ge och ta i en förhandling. Nu är vi beredda att acceptera detta förslag, säger Lars Hjälmered. På Energiföretagen är man nöjd över att politikerna uppnått en samsyn. – Det är bra att företagen kan använda de här pengarna till det som de är avsedda för – en utvecklad elnätsverksamhet. Samtidigt är det ju en skärpning av kraven, med högre trösklar för att kunna använda medlen, så det finns en viss risk att det nu blir en mindre andel som verkligen kommer att realiseras till investeringar, säger Tomas Malmström, ansvarig för elnät på Energiföretagen. I början av januari kom remissvaren på regeringens nya förslag och många har varit kritiska. Både EnergiFOTO: MOSTPHOTOS