Tidningen Energi 1
I korthet Högtryck i kraftverken Vintern tog ett
rejält tag i Norden under januari och början av februari. Den 12 februari uppmättes den dittills högsta elförbrukningen sedan 2018 – totalt drygt 25 600 MW. Priserna stack också iväg tidvis, med noteringar på uppemot 2,50 kr/kwh under vissa delar av dygnet. Det ledde till en omfattande debatt om kraftsystemets tillförlitlighet, inte minst i ljuset av att Ringhals 1 lades ned vid årsskiftet. Detta har lett till ett tapp på runt 800 MW i kraftbalansen. – Det har varit en hög förbrukning och en något ansträngd situation. Men det har inte varit nära någon effektbrist än. Det här är fortfarande en normalvinter. Men vi ser ju att marginalerna har minskat. Vi har ett större importberoende under höglasttimmar, konstaterar Pontus de Maré, driftchef på Svenska kraftnät. Vattenkraften har dragit ett tungt lass och tidvis stått för runt halva elproduktionen och kärnkraften har producerat 100 procent av sin effekt. Och med vissa undantag har även vindkraften levererat på en bra nivå, cirka 10–20 procent av elproduktionen. Tidvis stod även oljekraftverket i Karlshamn standby på minimumeffekt för att kunna mata in reservkraft vid behov. – Om det blir riktigt kallt och det blåser lite, då blir det ansträngt och importberoendet ökar. Men vi hade ändå ett exportöverskott i januari med 900 GWh, konstaterar Pontus de Maré. JOHAN WICKSTRÖM Forshuvuds kraftverk i Borlänge är ett av verken som levererat för fullt under januari–februari. 220 TWh Den 31 december stängdes Ringhals 1 för gott. Sedan starten den 1 januari 1976 har anläggningen levererat 220 TWh el, vilket motsvarar hela Göteborgs elanvändning sedan reaktorns driftstart. Nedmonteringen börjar i större skala andra halvåret 2022. Forsmarks tre reaktorer har nu fått extra säkerhetssystem för att klara extrema situationer. Nu är kärnkraften framtidssäkrad Nu har samtliga kvarvarande svenska kärnkraftsreaktorer fått godkänt av Strålsäkerhetsmyndigheten för de extra lösningar som installerats för härdkylning. Det handlar om de sex reaktorerna i Ringhals, Forsmark och Oskarshamn. I dessa har Vattenfall och OKG investerat mångmiljardbelopp för att bygga extra säkerhetssystem som ska klara extrema situationer som till exempel stormar eller stora förändringar i vattennivåer. De nya säkerhetskraven uppkom som en följd av kärnkraftsolyckan i Fukushima 2011. Fördubblad marknad för stödtjänster Marknaden för stödtjänster till kraftsystemet fördubblas under de kommande åren – från cirka 1,5 miljarder till 3 miljarder kronor. Det handlar om tjänster som kan reglera frekvenshållningen så att det blir rätt balans mellan produktion och förbrukning. – Den förändrade produktionsmixen ställer nya krav för att klara balansen i kraftsystemet. De tjänster vi har kommer fortsätta att öka och vi kommer också införa nya tjänster inom det närmaste året, säger Anna Jäderström, chef för balansmarknad på Svenska kraftnät, som hoppas att fler aktörer ska bidra till denna växande marknad på sikt. 3 miljarder Från kolkraftverk till vätgashubb Vattenfalls kolkraftverk Moorburg hann bara producera el och värme i fyra år innan det ställdes standby och nu får kompensation av tyska staten för en avveckling. Men i framtiden kan Moorburg få en ny funktion: som en grön energihubb där man ska kunna producera vätgas från förnybar el. Tillsammans med tre industriella aktörer planerar Vattenfall att bygga en skalbar elektrolysör med en initial effekt på 100 MW, till 2025. – Produktionen av fossilfri vätgas är nyckeln till att minska koldioxidutsläppen i industrier och transportsektorn, säger Vattenfalls strategichef Andreas Regnell. 1,5 miljarder TIDNINGEN ENERGI NR 1 2021 7 FOTO: VATTENFALL FOTO: PER BERGLUND/MOSTPHOTOS