Tidningen Energi 1
Vi sätter totalt ut mer än 120 000 ålyngel varje
år i våra vattendrag, utifrån våra vattendomar. Jakob Bergengren, miljöingenjör på Tekniska verken. nedströms. Genom att undersöka ålars beteende och studera hur deras vandringsväg mot kraftverket ser ut har olika lösningar tagits fram. Det finns flera exempel på att åtgärderna inom Krafttag ål har burit frukt. Under flera år har man till exempel på Statkrafts kraftverk i Laholm samlat in ålyngel för vidare transport till Lagan. – Sedan ett par år ser det ut som att ålbeståndet ökar. Under 2019 samlade vi in mer än 260 kilo ålyngel, vilket motsvarar cirka 260 000 glasålar. Trenden verkar hålla i sig. Ökningen är enorm, för 2009 kunde vi bara samla in 29 kilo, säger Henrik Jatkola, kraftverkschef på Statkraft. De små ålarna simmar upp under en ränna i kraftverket och sedan hamnar de i en ålyngeluppsamlare. Därefter transporteras de med bil i frigolitlådor med andningshål till olika sjöar där de släpps ut och får växa till sig. Sedan är förhoppningen att de ska starta sin vandring till Sargassohavet, slutmålet för alla ålar. Tekniska verken i Linköping köper in ålar från England som de sedan sätter ut bland annat i Motala ström. – Vi sätter totalt ut mer än 120 000 ålyngel varje år i våra vattendrag, utifrån våra vattendomar. Men det är mycket som återstår att ta reda på när det gäller ålen, från yngel till lekmogen blankål, säger Jakob Bergengren, miljöingenjör på Tekniska verken. Johan Tielman, miljöchef på Uniper Hydropower, har deltagit i Krafttag ål sedan starten. Företaget var tidigt ute med att sätta in ett ålgaller som gör att ålen kan passera genom vattenkraftverket utan att komma till skada: – 2008 satte vi in ett ålgaller i Ätrafors. Det var det första av sitt slag i landet. Gallret har fungerat väldigt bra och har blivit en modell för åtgärder i andra anlägg ningar, säger han och fortsätter. – Krafttag ål har lett till ett otroligt bra samarbete både inom branschen och med myndigheter. Vi har hjälpts åt med att hitta anpassade lösningar för många företag. Med start 2022 ska all vattenkraft i Sverige omprövas enligt en nationell plan för moderna miljövillkor som beslutats av riksdagen. LÅNGSIKTIGA INSATSER FÖR ÅLEN • Krafttag ål är ett samarbete mellan ett tiotal vattenkraftföretag, Energiforsk och Havs- och vattenmyndigheten. Programmet startade 2010. • Krafttag ål består av två delar: dels frivilliga åtgärder som fångst och nedtransport av blankål och utsättning av ålyngel, dels forsknings- och utvecklingsinsatser för att öka kunskapen om tekniska lösningar vid kraftverk. • Ållarverna kommer från Sargassohavet och transporteras av strömmar mot Europas kuster. När ålen vuxit upp till blankål vandrar den tillbaka till Sargassohavet där den sedan dör efter lek. Källa: Havs- och vattenmyndigheten – Det är viktigt att det finns en samsyn kring hur ålen ska hanteras i kommande samverkansprocesser eftersom ålförvaltningen har ett nationellt perspektiv medan omprövningarna ska göras per kraftverk, säger Johan Tielman. Sara Sandberg, miljöansvarig på Fortum, och tidigare ansvarig för programmet Krafttag ål på Energiforsk: – Vi har lärt oss mycket inom Krafttag ål och den kunskapen kommer vara värdefull i den regionala samverkan som påbörjas inom kort. Kunskapen kommer både från utvecklingsprojekten, som har dokumenterats i rapporter och modellverktyg, och från de åtgärder som utförts i praktiken under årens lopp. MARIE KOFOD-HANSEN TIDNINGEN ENERGI NR 1 2021 47