Omtanke 1
AKTUELLT Vägen från flykting till polis Liten hjä
lpinsats kan ge stor effekt för barnen Barn till mammor som mår psykiskt dåligt riskerar att halka efter i sin kognitiva utveckling. Men det räcker med väldigt små förändringar för att barnen återgå till sin normala utvecklingsnivå. Det visar nya studier från Uppsala universitet. – Om man förbättrar mammornas hälsa med fyra procent, vinner barnen ett helt år i sin kognitiva utveckling, rent statistiskt. Det går alltså att med små medel göra ganska mycket för att stärka nästa generation, säger Gustaf Gredebäck, professor i utvecklingspsykologi vid Uppsala universitet och föreståndare för Uppsala barn- och babylab, som har lett studierna. Enskilda förutsättningar runt mamman kan förvärra situationen. Om hon är lågutbildad, har lågt socialt stöd, känner sig diskriminerad och har sjunkit i social status blir effekten på barnets utveckling mycket större. Men det finns också tydliga insatser som samhället kan göra för att förbättra mammornas situation och mående: Att få stöd av sin partner, att ha en stor familj eller ett stort socialt nätverk, att samhället sluter upp och stöttar mamman. Så ska grannar agera vid våld i nära relationer Varje år dödas runt tjugo personer i Sverige av sin nuvarande eller tidigare partner, och drygt 200 000 barn växer upp med våld i hemmet. Nu utbildar Bostäder i Borås sina hyresgäster i huskurage. Det handlar om att ringa polisen, knacka på för att avbryta eller anmäla till socialen om man misstänker att ett barn far illa. Målet är att bidra till ökad trygghet för hyresgästerna och göra skillnad, till och med rädda liv. – I ett samhälle med att allt hårdare klimat blir det också allt viktigare att vi vågar bry oss och visa varandra omtanke, säger Genc Avdiu, utvecklingsledare på Bostäder i Borås. Allt för ofta hör vi i efterhand om grannar som sett, hört och anat, men inte vetat vad de skulle göra. Att ringa polisen, knacka på eller anmäla till socialtjänsten är handlingar som kan rädda liv. Läs fler nyheter på omtanke.today Följ oss på Facebook! @omtanketoday 34 | www.ssil.se Nadim Ghazale flydde från kriget i Libanon till Sverige. Trettio år senare är han polisen som kämpar för Sverige, mot grov brottslighet och rasism. Han var värd för Sommar i P1 2021 och är nu aktuell med sin berättelse i bokform. ”Det har varit helande för mig och min familj att göra den här boken. Det var som om historien äntligen kom ikapp oss, och genom att prata om det som vi hållit inom oss själva har vi kunnat läka”, säger Nadim Ghazale. Om Sommarpratet var en sammanfattning kommer nu hela berättelsen om Nadim Ghazales liv, som tar sin början i Libanon. Ett land som han tvingas lämna som sjuåring på grund av kriget. Det här är Nadim Ghazales egen berättelse om flykten, skulden, ilskan och kärleken. Om alla gånger han fått frågan om han säljer knark på väg mellan centralstationen och svt-huset, om varför han inte får hyra stuga på västkusten och om slumpen som gjorde honom till polis. Yrket som höll på att kosta honom livet. Men mest av allt är det här en bok om att bygga från noll och om det magiska ordet ”välkommen”. ”Jag är så glad och stolt över att vi ger ut den här boken som diskuterar vår tids stora ödesfrågor som integration och ökade klassklyftor. Nadim och den resa han och hans familj har gjort är ett bland många exempel på att det går att ta sig från utsatthet och in i det svenska samhället, men han berättar också om det pris han fått betala – och vad vi andra faktiskt kan göra för att underlätta”, säger Åsa Lindström, förläggare på Bokförlaget Forum. Min väg från flykting till hela Sveriges polis är skriven tillsammans med journalisten Sara Nygren, som också producerat Nadim Ghazales Sommar i P1 2021. ”Jag är djupt imponerad av Nadim Ghazales mod. Att skriva en bok tillsammans med honom har varit ett drömuppdrag”, säger Sara Nygren. Nadim Ghazale har skrivit boken Min väg från flykting till hela Sveriges polis. Studie av ungas väg till jobb Elever med arbetslösa vårdnadshavare löper störst risk att själva bli utan jobb senare i livet. Det visar en ny rapport från Malmö universitet och Malmö stad som har kartlagt ungas väg till jobb. – Den data vi haft tillgång till har gjort det möjligt att få en unik inblick i ungas förutsättningar att etablera sig i samhället och på arbetsmarknaden, säger Jonas Olofsson, professor i hälsa och samhälle med socialpolitisk inriktning, som sammanställt rapporten. Det är en databas med registerdata från SCB som möjliggjort uppföljningarna av sjätte- och niondeklassare i Malmö. Resultaten visar tydligt att gymnasieutbildning är en grundläggande förutsättning för att senare få ett jobb. Socioekonomisk bakgrund var avgörande för både utbildning och framtida sysselsättning. – Föräldrarnas utbildningsnivå och sysselsättningsstatus är de enskilt viktigaste faktorerna för barnens framtida skol- och yrkesframgång. Om vårdnadshavare hade försörjningsstöd ökade risken dramatiskt för att eleven själv skulle uppbära det senare i livet, säger Jonas Olofsson och fortsätter: – Att ha lågutbildade föräldrar minskar sannolikheten påtagligt för att påbörja högre utbildning, men när studenten väl tagit klivet in i högskolevärlden har föräldrarnas utbildningsnivå ingen betydelse för studieresultaten. Och rapporten visar att Malmö universitetet lyckas väl med sin ambition om att rekrytera studenter från studieovana hem. FOTO: MARIA ÖSTLIN