Omtanke 1
AKTUELLT 20 år efter Fadimes död Lyckligare liv g
enom KBT Psykologen Siri Helle har skrivit en bok där hon samlar de bästa råden från KBT för att vända svåra känslor som prestationsångest, motivationsbrist och nedstämdhet, till styrka och glädje. Boken Känslofällan hjälper dig ta makten över dina tankar, känslor och beteende. – Känslofällan är när du agerar på dina känslor för att det känns rätt i stunden, trots att det bara förvärrar problemet på sikt. I boken lär jag ut beteendeprincipen och listar konkreta saker du kan göra redan idag för att ta makten över ditt mående och för att uppnå en minskad oro och stress samt få mer glädje i livet. Den goda nyheten är att decennier av psykologisk forskning visar att det går att ”hacka” systemet kring känslofällan. Du kan omprogrammera dig själv med hjälp av en psykologisk metod som du redan borde ha fått lära dig. Rekordmånga samtal till Bris om allvarlig psykisk ohälsa Ovanligt många samtal till Bris under jullovet har handlat om psykisk ohälsa som ätstörningsproblematik, självdestruktivitet och om tankar kring självmord. Samtal från barn om ätstörningar ökade med 137 procent jämfört med förra jullovet, samtal om självdestruktivitet med 106 procent och samtal om självmord med 84 procent. – Med dygnet-runt-öppet räknade Bris med att kunna besvara fler samtal från barn än tidigare jullov. Vi vet också att det som är jobbigt på dagen kan kännas ännu svårare för barn mot kvällen och natten när distraktionerna försvinner och ensamheten blir påtaglig. Samtidigt är det oroande att så pass många samtal har handlat om allvarlig psykiska ohälsa det här jullovet, säger Magnus Jägerskog, Bris generalsekreterare. Ungefär hälften av samtalen till Bris under det gångna lovet har handlat om psykisk ohälsa. Andra vanliga samtalsämnen har varit familjekonflikter, bråk och utsatthet för våld, övergrepp och kränkningar. Läs fler nyheter på omtanke.today Följ oss på Facebook! @omtanketoday 36 | www.ssil.se Den 21 januari 2002 sköts Fadime Şahindal till döds av sin egen far. Hon blev en symbol för kampen mot hedersvåld i Sverige. En ny dokumentär ”Arvet efter Fadime” belyser vad som har hänt på 20 år. Det har nu gått 20 år sedan Fadime sköts till döds av sin far med två skott i familjens hem i Uppsala. Det uppmärksammade SVT med dokumentären ”Arvet efter Fadime – om hedersproblematik i Sverige”, som även kan ses på SVT Play. – Det här är en film om de som jobbar med hedersfrågan. Jag vill sprida deras kunskap för att vi ska förstå detta komplexa problem, och tillsammans hjälpas åt för att förändra situationen för de flickor och pojkar som idag lever med en hedersnorm, säger filmens regissör Nisti Stêrk. Två månader innan hon mördades talade Fadime Şahindal i riksdagen vid ett seminarium om våld mot kvinnor. Där berättar hon om hur det är att leva under hedersförtryck. Hur hon hotas till livet efter att hon förälskat sig i en svensk man. När hon talar blir det dödstyst i riksdagen. För många åhörare är det ett uppvaknande. Fadimes tal går att hitta på föreningen Glöm aldrig Pela och Fadimes hemsida, gapf.se. Men hedersfrågan är både komplex och kontroversiell. Debatten kommer att handla om huruvida hedersbrott är ett patriarkalt eller ett kulturellt uttryck. Någon genomgående analys av problemet, eller vad man ska göra åt det, når man inte. Idag ser flera av de politiker som var engagerade i frågan tillbaka med ånger. De menar att mer borde ha gjorts, inte bara för Fadime Şahindal utan för alla flickor som lever under hedersförtryck. Men arbetet fortsätter. Lex Fadime är namnet på en straffskärpning för brott som begås med hedersmotiv. Det kan ge en skärpning av straffet på 1-6 års fängelse och väntas träda i kraft 1 juni 2022. Den 23 januari hölls det årliga eventet Fadime-galan på Berns i Stockholm. Fadime blev en symbol för hedersvåldet. Foto: GAPF. Nytt stödcentrum i Göteborg Regionalt stödcentrum heder ska ge stöd till personer som är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck samt yrkesverksamma som jobbar med hedersproblematik. Göteborgs Stad samordnar arbetet mellan elva kommuner inom Göteborgsregionen samt Polismyndigheten och Västra Götalandsregionen. Den 17 januari öppnade Regionalt stödcentrum heder i Göteborg. Det är en förstärkning och utvidgning av det pågående arbetet som redan finns i Göteborg kring hedersproblematik. ”Syftet är att öka tillgängligheten till stödinsatser och uppmärksamma behov av skydd för personer utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck i Göteborgsregionens kommuner”, säger Marie Larsson, avdelningschef stadsövergripande uppdrag barn, familj och trygghet, socialförvaltningen Centrum, i ett pressmeddelande. Hedersrelaterat våld och förtryck är ett brott som framför allt begås mot barn och unga. Ofta rör det sig om personer som är begränsade i sin vardag, utsätts för olika former av våld, riskerar att giftas bort eller könsstympas. ”Man kan rådgöra med oss vid misstanke om att någon kan vara utsatt, bolla tankar eller få konkreta råd kring hur man kan stötta och skydda den som är utsatt. Vi vill att du som arbetar med personer som kan vara utsatta för hedersvåld ska känna dig trygg i hur du ska agera”, säger Christine Lidström i pressmeddelandet från Göteborgs Stad. Hon är samordnare för Regionalt stödcentrum heder. Den som är utsatt kan vara anonym och de som jobbar har tystnadsplikt. Det är kostnadsfritt att besöka Regionalt stödcentrum heder och tolk kan bokas vid behov. FOTO: CAROLINE ANDERSSON RENAUD