Omtanke 1
Det kan börja med försiktig kritik som han hävdar
handla om välmening, för att sedan övergå till ständig kritik och hånfulla kommentarer. Intervjuer med personer som har lämnat en våldsam relation har även visat att de ofta känner skam och skuld för att de inte har brutit upp från relationen tidigare. Detta kan försvåra uppbrottet och kopplas inom forskningen till föreställningar om hur man ”bör” agera i ett jämställt samhälle som Sverige. Våldsutsattas medvetenhet om våldets negativa konsekvenser för dem själva och för närstående kommer ofta gradvis. Uppbrottet sker vanligen efter ett särskilt allvarligt misshandelstillfälle och föregås ofta av ett flertal tillfälliga uppbrott. Allt eftersom de negativa aspekterna framträder bryts de emotionella banden ned. Den våldsutsatta kan i stället drabbas av likgiltighet inför förövaren och en känsla av att det är omöjligt att få våldet att upphöra. Forskning har visat att en viktig del i uppbrottsprocessen är att den våldsutsatta inser att ansvaret för våldet ligger hos förövaren och inte hos offret. Specifika omständigheter, till exempel att kvinnan fruktar för sitt liv eller att ett barns eller någon annan närståendes säkerhet står på spel, kan leda till insikter som kan påskynda processen. 40 | www.ssil.se Uppbrottsprocessen består av tre delprocesser; att bryta upp, att bli fri samt att förstå våldet Det fysiska uppbrottet handlar om att bryta upp och då offret bestämmer sig för att fysiskt lämna förövaren. Att göra sig fri känslomässigt innebär att det emotionella bandet bryts. Att förstå och definiera våldet i relationen innebär att offret kan inse att denne varit misshandlad. Det är inte alltid dessa processer kommer i ovan nämnda ordning. Processerna kan ske parallellt och det är även vanligt att de överlappar varandra. Beslutet att lämna en våldsam relation kan vara en process som kräver tid och det är viktigt att bemöta en våldsutsatt person med förståelse och respekt. En längre tids misshandel kan ge upphov till starka känslor av skuld och skam som behöver bearbetas för att kvinnan ska återfå sin självkänsla och kontrollen över sitt liv. Socialtjänstens insatser kan då ske i form av stödsamtal. En av de mest kända och spridda beskrivningarna om våld i nära relationer är det så makt- och kontrollhjulet. Hjulet illustrerar hur fysiskt och sexuellt våld är en del av en större helhet och inte isolerade handlingar eller tillfälliga utbrott av besvikelse och liknande. Det fysiska och sexuella våldet ingår i ett mönster av dominans och förtryck där förövaren skaffar sig makt genom tvång och hot, genom att skrämma, såra sin partners känslor, isolering från vänner och familj, förneka och förminska allvaret i våldet, använda barnen, kontrollera pengar och ekonomi samt inte minst genom föreställningar om vad en kvinna respektive man är och bör vara. ● Ämnesguider om våld i nära relationer Våld i nära relationer kännetecknas av att den utsatta har en nära relation till och ofta starka känslomässiga band till förövaren. Detta försvårar möjligheten till motstånd och uppbrott. NCK, Nationellt centrum för kvinnorfrid, har samlat ämnesguider om våld i nära relationer; som våldets uttryck och mekanismer, grov kvinnofridskränkning och uppbrottsprocessen. Läs mer på nck.uu.se