Hemma i HSB 1
Jan Kaaling är styrelseledamot i HSB brf Otterhäl
lan i Göteborg. likställighetsprincipen och får inte gynna någon enskild, säger Camilla Alm-Eriksson, en av de två advokater som gjort utredningen. Den kommunala likställighetsprincipen innebär att det som regel inte är tillåtet för kommunen att särbehandla vissa kommunmedlemmar, utan att de i samma situation ska behandlas lika. Utredningen slår fast att kommunerna mycket väl kan vara generösa när de fastställer avgälder och friköpspriser för tomträtter för flerbostadshus, förutsatt att bostadsrättsfastigheter och hyresfastigheter ges lika villkor. – När det gäller tomträttsavgälden bestämmer landets kommuner den på olika sätt och många bostadsrättsföreningar upplever systemet som orättvist och oskäligt. Det faktum att det bara finns översiktliga regler gör det juridiska läget komplicerat, säger Camilla Alm-Eriksson och fortsätter: – När det gäller friköp finns ingen reglering i lag. En bostadsrättsförening kan inte tvinga fram ett friköp och det finns inte heller några regler om hur friköpspriset ska bestämmas. Eftersom priserna för friköp ofta är högt satta känner många föreningar att de inte kan komma ur systemet. Olika kommuner räknar alltså fram tomträttsavgälden på olika sätt. År 2006 fastställde Göteborgs stad en ny beräkningsformel: en avgäldsränta på 2 procent multiplicerat med marktaxeringsvärdet multiplicerat med en utjämningsfaktor på 0,75 procent. Den senare skulle dämpa konsekvenserna av ökade markpriser. Enligt ett tidigare och fortfarande gällande utslag i Högsta Domstolen ska avgäldsräntan ligga i linje med den långsiktiga realräntan. JAN KAALING ÄR styrelseledamot i HSB brf Otterhällan i Göteborg. – Då, 2006, låg avgäldsräntan rätt väl i linje med den långsiktiga realräntan, men sedan dess har som bekant ränteläget förändrats kraftig och har i flera år legat på 0 procent eller till och med minus, och markpriserna har skenat i väg långt mer än vad man tänkte sig 2006, säger Jan Kaaling, 42 HEMMA I HSB 2. 2021 ”DET SOM BÖRJADE SOM ETT SOCIALT BOSTADSBYGGNADSPROJEKT ÄR NU EN KASSAKO FÖR KOMMUNERNA” – Den låga räntan har bidragit till att marktaxeringsvärdet stuckit i höjden, så nu omfattar formeln alltså både en avgäldsränta som avviker från den långa realräntan och ett högt marktaxeringsvärde. Det är inte rimligt, tillägger han. BRF OTTERHÄLLAN OMFATTAR 110 lägenheter och fastigheten byggdes 1979–1980. Marken uppläts med tomträtt, och den senaste höjningen 2019 innebar en ökning med 210 procent. – Det som började som ett socialt bostadsbyggnadsprojekt har blivit en kassako för kommunerna, där kommunerna resonerar som kommersiella företag, säger Jan Kaaling. Föreningen valde att inte acceptera höjningen, utan yrkade på oförändrad tomträttsavgäld, vilket ledde till att den stämdes av Göteborgs stad. Föreningen förlorade i Mark- och Miljödomstolen i Vänersborg och överklagade till Markoch Miljööverdomstolen. Prövning är beviljad, men det är ännu inte klart när ärendet kommer upp. – Som förening sitter vi fast i systemet. Vi kan inte kräva att få friköpa marken eller att kommunen löser in vår byggnad, och kommunen är fri att sätta ett skyhögt pris för friköp, något som gör det omöjligt för oss att köpa loss tomterna, säger Jan Kaaling. MATS AHDRIAN (KD) är ordförande i fastighetsnämnden i Göteborg. Han tycker att det är bra att avgäldsfrågan prövas i domstol. – Jag har full respekt för att man tycker att höjningar på 200 procent är problematiska och jag tycker det är bra att frågan prövas, eftersom vi då kan få vägledning vad gäller räntesättningen, säger han. – Samtidigt har vi ansvar för att avgälden på ett rimligt vis avspeglar värdet på den mark som tillhör alla