B: När vi presenterade vår strategi för samhällss
äkerhet, där pandemier ingår och föreslog en bredare gemensam nordisk syn på att hantera katastrofer för ländernas statsministrar, ministrarna för samhällssäkerhet, försvarsministrar, utrikesministrar och samarbetsministrar var attityden att de redan gör mycket och inte vill formalisera det här onödigt mycket. Men varje gång vi råkat ut för en stor kris har vi fått lära oss att det inte fungerat optimalt. Vid skogsbränder i Sverige fick vi hjälp, men det fanns inget organiserat samarbete. UM: Vems roll är det att driva på de här frågorna mer och vad krävs för att få till den typen av dialog och förståelse? B: Vi måste fortsätta jobba som vi brukar göra, att vi lyfter det nordiska arbetet i rådet och varje delegation. Det är också viktigt att de hemma i deras egen riksdag där de själva är beslutsfattare och lagstiftare håller igång en dialog med sina respektive regeringar och driver frågan i sitt eget parlament. Det tror jag är väldigt viktigt och det är så vi brukar jobba för att få framgång. UM: Vem behöver vara rösten som vinner tillbaka tilliten? Vem ska driva dessa frågor? B: Det är politik som har bidragit till de här bekymren och då måste de vara politik som reder ut dem. Det ska tillsättas kommissioner i olika länder och titta på det här och det är väldigt bra. När vi inte sitter mitt i krisen finns det skäl att fundera över vad effekterna blir, vad man hade kunnat göra istället och vad vi tänker ska hända nästa gång. Vi kan inte stänga igen gränserna vart femte år, det går inte. UM: Är det något du vill belysa, positivt eller negativt, som är viktigt för oss att ha med oss i vårt arbete? B: Jag skulle vilja nämna våra självstyrelser. I det nordiska samarbetet finns det en väldigt stor öppenhet och självklarhet kring att det nordiska samarbetet består av de fem nordiska länderna och Åland, Grönland och Färöarna. De är alla representerade i det Nordiska rådet bland de 87 ledamöterna och det är viktigt eftersom det inte finns något annat sådant forum som håller ihop hela Norden. Det betyder oerhört mycket för vårt samarbete och vår förståelse. Island med sina särskilda förutsättningar som är brutalt vackra, men också är växlande och ibland svåra att leva med. Sedan har vi Grönland, världens största ö med sina enorma avstånd och de utmaningar som de innebär. Åland som ligger mitt i mellan Sverige och Finland och har fantastiska förutsättningar på väldigt många sätt med sin turism och annat. Färöarna som har väldigt stor tillväxt på sin turistsida och gör mycket klimatsmarta saker. I somras fick de till exempel turisterna att städa Färöarna. De har många kloka idéer som man kan lära sig mycket av. Det gör vi i våra självstyrelser och det är fantastiskt. Det är så spännande att ha den bredden i det politiska arbetet, som det faktiskt innebär när vi är ett så stort geografiskt område som vi är. NORDENS TIDNING 1-21 13 FOTO: SMAGNUS FRÖDERBERG/NORDEN.ORG