Britt Bohlin var tills nyligen direktör på Nordis
ka Rådet, som är det officiella nordiska samarbetets parlamentariska organ som arbetar fram idéer och förslag till ökat samarbete. – När vi presenterade vår strategi för samhällssäkerhet, där pandemier ingår och föreslog en bredare gemensam nordisk syn på att hantera katastrofer för ländernas statsministrar, ministrarna för samhällssäkerhet, försvarsministrar, utrikesministrar och samarbetsministrar var attityden att de redan gör mycket och inte vill formalisera det här onödigt mycket, säger Britt Bohlin. Bohlin menar att varje gång vi råkat ut för en stor kris har vi fått lära oss att det inte fungerat optimalt. 76% anser att ett ökat samarbete mellan Nordens länder skulle ge Norden ökad betydelse globalt. – Vid skogsbränder i Sverige fick vi hjälp, men det fanns inget organiserat samarbete. Det hade varit bra om till exempel brandslangarna hade samma dimensioner så man hade kunnat koppla ihop dem, fortsätter Britt Bohlin. De nordiska ländernas medborgare har i väldigt stor utsträckning visat tillit till och ställt sig bakom sina myndigheter och politiska beslut, menar Bohlin. Tillit bygger på förtroende och är en färskvara som behöver värdesättas och vårdas. – Du måste ge människorna tryggheten och säkerheten i att det här inte kommer hända igen: ”Vi ska inte vända upp och ner på din tillvaro igen, vi kommer inte göra om det misstaget en gång till.” Det har ingen politiker sagt hittills. Detta gäller i synnerhet de som bor i gränsregionerna, säger Britt Bohlin avslutningsvis. NU BEHÖVS EN NYSTART FÖR DET NORDISKA SAMARBETET Föreningen Norden är en stolt organisation som spelat en historiskt viktig roll att bygga upp officiella samarbetsstrukturer i Norden. Vårt engagemang har varit viktigt för att bidra till att Norden ska vara världens bästa region att bo, leva och arbeta i. Efter årtionden av fred och trygg vardag för människor har det vi kämpat för blivit en självklarhet. Att resa, handla eller jobba i våra nordiska grannländer är inte svårare än att åka till närmsta stad. Så vad ska vi kämpa för idag? Utvecklingen under många årtionden har varit positiv – men konsekvensen är att vi tar varandra för givet. Och priset för det blir tydligt i kristider. Det är då värdet och nyttan med samarbetet ställs på sin spets. Om inte nyttan är tydlig och värderas av parterna är det ingen som är villig att kompromissa eller göra det lilla extra för att det ska fortsätta fungera. Då tar nationalismen över och varje land ser till sina egna intressen. SPRICKAN VI SER under corona blev synlig redan under flyktingkrisen 2015. I Sverige kallades danskarna för rasister och i Danmark kallades svenskarna för präktiga och politiskt korrekta. Idag är stämningen densamma, även om smeknamnen är utbytta. Johan Strang, Nordenforskare, har en intressant teori. Han menar att orsaken till att människor i Norden blivit så förbannade på varandra under pandemin är att det finns en övertygelse och tro på att vi tänker lika, för vi är nordiska och att vi har samma värderingar och samma samhällssystem. Då är det som bäddat för osämja när den andra tänker eller agerar annorlunda. Jag tror det ligger mycket i Strangs tankegångar – vi i Norden delar mycket, men vi behöver också respektera och se varandras historia, förutsättningar och olikheter. Det nordiska samarbetet ÄR fortsatt viktigt. Den nordiska marknaden står för en fjärdedel av svensk export och för svenska företag som satsar på internationell expansion är Norden en viktig marknad att påbörja sin tillväxtresa i. Norden behövs också i en global kontext. Var och en för sig är vi små, men tillsammans kan vi göra vår röst hörd i internationella sammanhang och få gehör för viktiga frågor. Vid sidan av globalt perspektiv och inhemsk ekonomisk välfärd är, svenskarnas vilja att ha ett fungerande nordiskt samarbete stor. Vi vill fortsätta resa, handla och arbeta i Norden. Vi hör ihop. Var tredje svensk har anknytning till annat nordiskt land. Relationerna är värda att kämpa för. Pandemin har visat hur sköra även goda relationer kan vara. Hur snabbt det går för grannar eller kollegor att vända varandra ryggen. Hur snabbt ett vi, blir till ett vi och dem. Om det går att prata om att pandemin har något gott med sig alls, så är det att vi insett hur mycket vi värdesätter nordiska relationerna och nordiskt samarbete. Pandemin har också resulterat i att strålkastarljuset för första gången på många år riktas mot Norden. Till följd av det ser vi ett allt större intresse både bland allmänheten och på politisk nivå, om Norden och nordiska frågor. FÖR ATT BEHÅLLA detta intresse kommer Föreningen Norden att arbeta med att tydliggöra och öka kännedomen om nyttan med nordiskt samarbete. Värdet behöver vara uppenbart för alla parter. Vi ser också ett stort behov av nystart av det nordiska samarbetet för att säkra starka relationer och för att möta framtida utmaningar. Genom opinionsundersökningen har vi fått värdefull kunskap och kännedom som vi tar med oss i det arbetet. Föreningens uppdrag att utveckla det nordiska samarbetet är högaktuellt och vi kommer att arbeta med stort fokus för att nå nya framgångar. JOSEFIN CARLRING GENERALSEKRETERARE FÖRENINGEN NORDEN NORDENS TIDNING 1-21 9