29% av personerna med nordisk anknytning har uppl
evt trakasserier eller dåligt bemötande vid besök i andra nordiska länder. 44% anser att det nordiska samarbetet har påverkats negativt det senaste året. på sikt bli allvarligt, inte minst för den ekonomiska utvecklingen. Norden är en viktig handelspartner för Sverige, under 2020 stod exporten av varor till de nordiska länderna för 25,2 procent. På listan över de viktigaste marknaderna som Sverige exporterar till ligger Tyskland, Norge, USA, Danmark och Finland i topp. Det här är något som vi ska anstränga oss för att bibehålla. I spåren av pandemin ser vi också att öppenheten och tilltron mellan människor har fått sig en törn. – Avstånden har ökat. I Norge använder man ju numera begreppet ”Sverigeskam”, säger Elsie Hellström, avgående vd Svinesundskommittén, som arbetar för samarbetet mellan Norge och Sverige. Dessvärre finns det bäring för hennes uttalande i vår undersökning. Närmare var femte svensk (18 procent) säger att de har upplevt trakasserier eller blivit dåligt bemötta av personer i de nordiska länderna. Situationen är mest påtaglig för personer med anknytning till annat nordiskt land, via familj eller arbete, där närmare var tredje person (29 procent) upplevt trakasserier. – Det som är problematiskt långsiktigt är frågan om hur den gemensamma arbetsmarknaden kommer se ut framöver. De olika nationella restriktionerna har skapat osäkerhet och otrygghet för arbetspendlare. Det kan ge negativa effekter för en gemensam gränsöverskridande arbetsmarknad, som är av stor betydelse både för gränsbor och företag i gränsregionen samt hela Norden, säger Elsie Hellström. Enligt Hellström ligger stort ansvar på vad våra ledare – både politiska ledare och arbetsgivare – vad de ger för signaler. Det som är viktigt är att visa på att det gräns-regionala samarbetet är viktigt, att vi behåller den goda tonen och att de som bor på den andra sidan gränsen är viktiga för oss. Kris och forskning prioriterade samarbetsområden Elsie Hellström. 8 NORDENS TIDNING 1-21 Det nordiska samarbetet bygger på starka relationer och var tredje svensk uppger att de har anknytning till annat nordiskt land. En viktig slutsats från undersökningen är att det nordiska samarbetet värderas högt av svenskarna. Närmare åtta av tio är positiva till det nordiska samarbetet och lika stor andel anser att det är viktigt att det ökar i framtiden. Det är en betryggande temperaturmätning inför de globala utmaningar som väntar runt hörnet. Men inom vilka områden vill svenskarna helst se samarbetet utvecklas? Topp fem-listan på prioriterade samarbetsområden är: Krissituationer (77 procent), forskning och innovation (75 procent), miljö och klimat (71 procent), handel och ekonomi (71 procent) samt turism och näringsliv (71 procent). Samarbetet behöver formaliseras för att fungera Att krishantering kommer högst på prioriteringslistan hänger troligtvis ihop med senaste årets erfarenheter. Trots det visar den tydligt den förväntansbild som finns hos allmänheten på våra beslutsfattare. 18% av svenskarna säger att de har upplevt trakasserier eller blivit dåligt bemötta av personer i de nordiska länderna. FOTO: KARIN BJÖRK FOTO: MOSTPHOTOS