Sten 1
ÅRETS STEN SVENSK DIABAS FOTO: NATURSTENSKOMPANIE
T färgnyanser: Brännhult diabas, Flivik mahogany och Bohus grå tossene. Raoul Wallenberg-monumentet Hope (1998) av Gustav och Ulla Kraitz vid FN-högkvarteret i New York består av fem diabaskolonner på upp till sju meter, en diplomatportfölj i brons samt ett blått keramikklot, en symbol för det hopp Wallenberg representerade för många. stenen typiska svärtan kommer från pyroxen och små korn av järn- och titanoxid. Stenens hårdhet och höga densitet hänger samman med den hastiga nedkylningen och de relativt höga järnhalterna. – Det finns fortfarande en utbredd föreställning om att marmor skulle vara mer exklusivt än diabas när det i själva verket är tvärtom, konstaterar Rolf Lundmark. Något som också påverkar exklusiviteten är tillgången. Det är omvittnat svårt att bryta stora diabasblock ur en åder, och man måste gå allt djupare i de befintliga brotten. – Gångarna närmar sig 80 meters djup och vi räknar med att runt 5 procent av vad vi bryter går att använda kommersiellt, säger Joakim Steen, marknadsansvarig på Emmaboda Granit, som har levererat diabas till Swedbanks nybyggda huvudkontor i Sundbyberg. Begränsningarna i storlek har också gjort att en stor andel av den diabas som bryts blir gravstenar. Japan är ett exempel på ett land som är en stor importör av svensk diabas. – Exporten till Japan är ett direkt kvitto på den höga kvalitet som svensk diabas håller. Japanerna har väldigt höga krav på stenens struktur, säger Joakim Steen. Det ökade intresset för inredning har också drivit upp intresset för att använda diabas i hemmet. Hårdheten gör den särskilt lämplig för bänkskivor i köket. Diabas är även en sten som konstnärer och smyckestillverkare ofta använder. – Den är inte minst populärt för att det går att få sådana nyanser, säger Joakim Steen. S kulptören Pål Svensson har gjort flera verk i diabas. När han i början av 80-talet för första gången kom i kontakt med stenen var han elev på Valands Konsthögskola och gick en kurs i Sibbhult. Diabas är sedan dess hans favoritsten. – Den är stenarnas Rolls-Royce, säger han utan tveka. Pål Svenssons klotformade skulpturer i diabas har blivit 15