Bumsen 1
Strutstur få, men de var söta. Vi fick lära oss h
ur de på farmen jobbar med äggen och kläckningen. Deltagarna var fortsatt aktiva med frågor och funderingar. Vi fick sedan även lite information om de andra konstiga djuren som fanns på gården - lamadjur och strutsens släkting Emu-fågeln. För att försvara sig tar de till fötterna, sparkar riktigt hårt och med en stor klo på ena tån kan de göra riktig skada. ”Det gäller att vara på sin vakt” förklarade Niclas. ”Det brukar gå bra.” Sedan konstaterade han, att med tanke på hur de beter sig är de ”helt dumma i huvudet”, och belönades med dagens högsta skratt. Vi förflyttade oss sedan till ”barnkammaren” för att titta på kycklingarna. Det var fortfarande i början på säsongen så det var bara några 36 Bumsen 4 2022 Överst: Avsmakning av rökt strutskött som samtliga deltagare uppskattade. Vid främre bordet Doris, Marie och Emma. Nederst: Gårdsbutiken med alla tänkbara produkter från strutsar. Nu hade det blivit dags att gå till restaurangen. Vi slog oss ned och blev serverade en smörgås med rökt strutskött och kaffe eller te. Det gemensamma betyget blev två tummar upp från samtliga deltagare. Mycket färskare strutskött går inte att få, då man även har ett eget slakteri. Förutom de egna produkterna, hanterar man även kött i olika former från närliggande gårdar. Det handlades självklart i butiken innan vi tackade för en mycket trevlig guidning och information, krängde på oss jackorna och rullade därifrån, lite klokare och även förundrade över dessa fåglar. Hemfärden bjöd liksom ditvägen på kurviga vägar i trevligt tempo. När vi var tillbaka på startplatsen såg samtliga nöjda ut med dagen och jag hörde det viskades om att man skulle åka tillbaka och handla flera gånger. Vikbolandets strutsfarm är väl värt ett besök om man passerar distrikt D9! Text och foto: Simon Gustavsson