GLAS 1
TEMA ENERGI ” Dagens passivhus är så välisolerade
att de i princip inte kräver mer energitillskott för uppvärmning än vad en liten hårfön kan producera. Motsvarande cirka 10–15 kilowattimmar per år och kvadratmeter.” Maria Wall, Lunds Tekniska Högskola – Vi kan göra mycket genom att förbättra isolering, ventilation och klimatreglering i nya byggnader. Nästa steg är att införa nya material och teknik som gör att vi inte bara kan reducera energiförbrukningen utan också producera energi, säger Jonny Hellman. I en första fas strävar man efter att bygga kommersiella fastigheter som använder 25 procent mindre energi än kraven i Boverkets nuvarande byggregler. Byggreglerna föreskriver en energianvändning på högst 110–150 kWh per m2 för bostäder och 100–140 kWh för lokaler beroende på klimatzon. För eluppvärmda bostäder och lokaler är gränsvärdet 55–95 kWh. (I lokaler som kräver extra högt luftutflöde genom hygieniska krav är gränsvärdet cirka 30–60 kWh högre.) Gränsen för så kallade passivhus går idag vid 30–58 kWh tillförd energi per m2 klimatzon och uppvärmningssystem. NCC hamnar någonstans däremellan med dagens målsättning på 70 kWh per m2 för lokaler som uppnår EUkriterierna för ”Green Buildings”. I byggnationer där man vill nå längre än så krävs ännu bättre isolering och teknik för effektivare energianvändning och energiproduktion där klimatsmarta fönster och framtidens solceller kan bli en viktig del av ekvationen. 2012 ska NCC Property Development minska energianvändningen ytterligare. De kommersiella lokaler bolaget bygger ska då använda högst 50 kilowattimmar per kvadratmeter och år. Mer än en halvering, jämfört med kraven i Boverkets nuvarande byggregler i de fall man använder fjärrvärme och fjärrkyla. NCC har också målsättningen att tio procent av energianvändningen ska vara producerad i byggnaden, exempelvis genom vertikala vindkraftsrotorer på taken eller solceller. EU:s nya regler ställer också krav på bättre energitänkande vid renoveringar och byggnation av bostadshus där man i många projekt redan överträffar målsättningarna. – Dagens passivhus är så välisolerade att de i princip inte kräver mer energitillskott för uppvärmning än vad en liten hårfön kan producera. Motsvarande cirka 10–15 kWh per år och m2 , beroende på säger Maria Wall, universitetslektor och avdelningsföreståndare för Energi och Byggnadsdesign vid Lunds Tekniska Högskola. Resten av värmen tillförs genom restvärme från maskiner och värme och människor i huset. Ett energisnålt kylskåp genererar cirka 200 watt värme, en stillasittande människa 100 watt, ett värmeljus 20–25 watt och en katt 15 watt. Solvärmepaneler kan bidra med hälften av det årliga behovet av tappvarmvatten. I sin forskning har Maria Wall koncentrerat sig på energieffektiva byggnader, passivhus, solskydd i byggnader och byggnader med mycket glas. Wall är delvis kritisk till alltför stora fönsterytor, men menar att det är ett missförstånd att man måste sträva efter små fönsterytor för att nå rätt värden i passivhusen. – En bra avvägd portion fönster behövs för att ge rymd och ljusinsläpp. Med dagens energieffektiva fönster är det inga problem att ha relativt stora fönsterytor på 15–20 procent av den totala golvytan. Det motsvarar ett hus med ganska väl tilltagna fönsterytor. Vill man gå över den omfattningen krävs det att man tänker igenom utformning ordentligt för att inte få problem med kallras på vintern och övertemperaturer på sommarhalvåret. – Man får också titta på vad man kan tillföra huset med solvärmepaneler, vämepump eller solceller. Och då kan man snart uppnå ett plushus som producerar mer energi än man förbrukar, säger Maria Wall. Framtiden fönster kan nå ytterligare ett steg i värmeisolering men har också en betydande potential i ny teknik för att producera energi och reglera instrålningen av värme och ljus för att reducera behovet av värme och kyla. Det utvecklas en rad nya tekniker som blockerar solstrålning när ljuset eller värmen behöver regleras och släpper in solenergin när den behövs för byggnadens belysning eller uppvärmning. I visionerna om framtidens byggnader ingår det både smarta fönster som reglerar solljuset och värmeinstrålningen efter behov och fönster med transparenta solceller och fasadprodukter i glas med inbyggda solceller som bidrar till byggnadens energibalans. GLAS 33