GLAS 1
ARKITEKTUR Kulturmärkta kaserner med extra glasfa
sad ”Vi ville skapa en karaktär av att vara mer utomhus än inne, fast man är inomhus.” Torleif Olsson, Arkitektgården Schott Nu är det slut på studenternas förvirring i Kristianstad. Tidigare har det inte funnits någon naturlig mötesplats på det gamla regementsområdet. En glasad tillbyggnad på utsidan av den K-märkta fasaden har löst dilemmat. N orra skånska regementet P6 är väl omhändertaget. Trots att högskolan har huserat i lokalerna sedan 1995 står de tunga husen tillnärmelsevis orörda. Fasaderna är kulturmärkta och varje förändring måste godkännas av regionmuseet i Kristianstad. – Villkoret för byggnaden, var att huset ska kunna återställas i ursprungligt skick, förklarar Christina Jönsson Adrial som är chef för Läranderesurscentrum som håller till strax innanför de nya glasväggarna. Men kravet på bevarande av de karakteristiska byggnaderna har länge stått i kontrast till behovet av en naturlig mötesplats för skolans studenter. De stängda byggnaderna ser ungefär likadana ut, och det har saknats en plats som upplevs som självklar att ta sikte på. Tack vare den nya glasgården har man äntligen hittat en lösning. – Nu hittar de enkelt till receptionen, helpdesken och biblioteket, säger Christina Jönsson Adrial. MER UTE ÄN INNE Dessutom har skolans personal och elever möjlighet att ta en fika i den ljusa glasgården. Känslan av uteservering följer också med in i huset genom stengolvet i granit som är likadant inne som ute. – Vi ville skapa en karaktär av att vara mer utomhus än inne, fast man är inomhus, förklarar arkitekten Torleif Olsson från Arkitektgården Schott i Kristianstad. – Hela den nybyggda delen är försedd med solskyddsglas Stopray vision 50 från AGC. För montaget står Siliconglas System från Göteborg. Och tillbyggnaden av 370 kvadratmeter glas, var ett förvånansvärt 44 GLAS enkelt arbete, tycker Christian Ejdestig från Silconglas. Ja, trots att vi var tvungna att anpassa oss till den befintliga byggnaden gick det väldigt smidigt, menar han. RÖR INTE KLOCKAN! Det största kruxet var väl egentligen den stora klockan i stenhuset, som skjuter ut från väggen – och inte fick rubbas på några villkor. Likt ett jättelikt stationsur har den hängt med sedan huset byggdes runt 1920. Då användes kåken som militärmatsal och det ansågs tydligen väldigt viktigt att soldaterna kom i tid. Men när det gällde bevarandet av klockan tvingades arkitekten hitta en utväg, med ett annorlunda resultat. – Vi öppnade taket och lät klockan få ett eget utrymme. Nu kan den upplevas, fast taket egentligen är i vägen, säger Torleif Olsson. Genom att lämna glasat utrymme vid varje sida av taket, löstes också problemet med fönstren på andra våningen i den gamla militärbyggnaden. Tack vare det smala glastaket har de som arbetar på insidan både dagsljus och möjligheten att se ut. Lite våld har, trots allt, tillåtits på fasaden. De gamla fönstren har öppnats upp till dörrar, för att lura in ljuset ännu längre in i byggnaden. Och Christina Jönsson Adrial är mer än nöjd med resultatet. – Tillsammans med en del förändringar i huset har vi ökat mingelytorna för studenterna maximalt, säger hon belåtet. Text: Lotta Engelbrektson Foto: Bert Leandersson