GLAS 1
TEMA ENERGI Nya tekniksprång Solpaneler och solce
ller kommer att integreras i tak och husfasader i större utsträckning i framtiden. Vi kan också få se nya tekniksprång i utveckling av ännu effektivare fönster med bättre isolering mot värme och kyla och förbättrad klimatkomfort inte minst när det gäller fönster med varierbart solskydd och insläpp av ljus och värme. De nya EU kraven kommer också att leda till skärpta energikrav vid renoveringar. Dagens treglasfönster med bästa möjliga energivärden ligger på en nivå där man kan spara 3 000–4 000 kWh per år i uppvärmningskostnader i en normalvilla genom att byta ut gamla dåliga tvåglasfönster mot de bästa treglasfönstren på marknaden. Många har redan gjort bytet. Men räknat på det totala utbudet nybyggnation och renoveringar är energibesparingspotentialen stor. 100 000 villor (eller lägenheter i samma storlek) som byter fönster från tvåglasfönster till bästa möjliga treglas kan minska energiförbrukningen med 300– 400 miljoner kWh per år. Motsvarande en tiondel av årsproduktionen från en mindre kärnreaktor eller koldioxidutsläppen från tiotusentals ton kol eller olja. Också vid nyproduktionen av bostäder och lokaler kan man nå en besparing på flera miljoner kWh per år genom att uppgradera fönsterlösningarna från bra treglas till marknadens bästa treglas. Ett annat område med stor besparingspotential är kommersiella lokaler med värmeöverskott som ställer krav på energislukande ventilation och kyla. 34 GLAS Möjligheterna att spara energi genom effektivt solskydd och reglering av infallande soljus och solvärme är störst i lite varmare länder men betydande också i Sverige. Totalt finns det drygt 140 miljoner m2 kommersiella lokaler i Sverige. Nyproduktionen motsvarar omkring 2 miljoner m2 per år. Energikonsumtionen för kyla i lokaler med värmeöverskott och kylbehov är omkring 20 kWh per m2 och år. En konsumtion som kan halveras med bra solskydd. Om den förbättringen genomförs i 10 procent av det totala lokalbeståndet kan man uppnå en besparing på 140 miljoner kWh per år. Och minst lika mycket till om man dessutom skulle satsar på glasade solvärmepaneler för värme och varmvatten och solceller för en del av förbrukningen. Utvecklingsarbete pågår också på flera håll för att producera transparanta solceller med hög genomskinlighet som också kan integreras i fönster. Ett exempel är amerikanska Konarca Technologies som tagit fram transparanta solceller som kan användas i olika utföranden i fasadglas. Fasadglas som exempelvis kan få en röd eller blå färgton beroende på vilken färgfrekvens som absorberas i solcellerna. Nästa steg i teknikutvecklingen är helt transparenta solceller. Tanken är att transparanta solcellerna för fönsterglas framförallt ska utnyttja det osynliga infraröda solljusspektrat för att producera energi utan att påverka färgtemperaturen och den optiska genomskinligheten i för hög grad. Den typen av solceller får dock en låg verkningsgrad och måste kunna integreras i fönstret till ett mycket lågt pris om det ska vara en bärkraftig investering i förhållande till solceller med högre verkningsgrad i fasader och solceller i takpaneler.