Tillsammans i Mälardalen 1
Tillsammans i Mälardalen Sida 2
Tillsammans i Mälardalen Sida 3
Tillsammans i Mälardalen Sida 4
Tillsammans i Mälardalen Sida 5
Tillsammans i Mälardalen Sida 6
Tillsammans i Mälardalen Sida 7
Tillsammans i Mälardalen Sida 8
Tillsammans i Mälardalen Sida 9
Tillsammans i Mälardalen Sida 10
Tillsammans i Mälardalen Sida 11
Tillsammans i Mälardalen Sida 12 FrEDrIK LInDSTröM
ÄrårETS anDra MÄLarDarLInG ÅrEtS MäLardarLing n Delas ut till en person eller organisation som på ett eller annat sätt bidragit till att utveckla Stockholm–Mälarregionen. n Är ett samarbetemellan Mälardalsrådet och Trafik i Mälardalen. n Utses femgånger per år. n Vemsomhelst kan nominera sin kandidat genomatt gå in påwww. tininfo.se/malardarling eller e-posta tillmalardar- ling@timinfo.se n Juryn består av TiM:s marknadsgrupp samt representanter från Mälardalsrådet och dess medlemsorganisationer. Komikern, författaren och språkvetaren Fredrik Lindström fick priset Årets Mälardarling av Hans Ekström, kommunstyrelsens ordförande i Eskilstuna. »Jagärenpatriotisk mälardaling« Årets andra Mälardarling är en äkta Mälardalsbo, Eskilstunasonen Fredrik Lindström. – Jag är verkligen hedrad. Jag är en patriotisk mälardaling. Hela mitt liv och mina intressen omfattas av Mälardalen, säger Fredrik Lindström när han tar emot utmärkelsen Årets Mälardarling på Mälarbåten i början av oktober. Komikern, språkvetaren och författaren Fredrik Lindström fick årets andra Mälardarling-pris för ”sitt djupgående intresse för Sverige och StockholmMälarregionens dialekter, historia och utveckling”. Han har bott och verkat i Mälardalen i hela sitt liv – från barndomshemmet i Eskilstuna tog han sig via Mariefred och Uppsala till Stockholm där han bor idag. – Mälardalen är faktiskt ett såpass centralt begrepp i mitt liv att jag skriftligen använder förkortningenMld, vilken jag dock vet är obegriplig för många, säger han. Som språkhistoriker specialiserade han sig just på Mälardalsdialekterna och deras historia och i SVT:s serie ”Svenska dialektmysterier” sökte han förklaringen till gnället i Gnällbältet. – Första gången jag förstod betydelsen av min dia- lekt var när jag kom tillMariefred, och därmed över Gnällbälteslinjen, vid 19 års ålder. Jag kan bara konstatera att dialekten är lågt aktad. 12 – Men så är det med »grann-dialekter« till huvudstäder i nästan alla länder – de låter av tradition bonniga men det är mer i »betraktarens öra« än i själva språket. Och även om vi låter gnälliga så är vi faktiskt inte värre än någon annan. Snart på spåret Mälardalen spelar dessutom huvudrollen i boken ”Svitjods undergång och Sveriges födelse” som Fredrik Lindström har skrivit tillsammans med sin bror, Henrik Lindström. Den ger sig in i den infekterade debatten om Sveriges vagga – var det iMälardalen eller i Västergötland som riket uppstod? Han undersöker också varför det gamla namnet på Mälardalen, Svitjod, försvann. Med start den 4 december kan vi se Fredrik Lindström från tv-soffan på fredagskvällarna. Han och Kristian Luuk är På spårets nya radarpar i SVT – ett drömjobb enligt Fredrik Lindström själv. Och synnerligen passande eftersom han årligen ägnar många timmar ”till spårs”. – Jag gillar inte att köra bil och är dessutom flyg- rädd, så jag är en mycket flitig tågresenär. Älskar att arbeta och läsa med det passerande landskapet utanför fönstret. Text: Pia Runfors gnäLLbäLtEt n Gnällbältet är en skämt- sam benämning på det område iMellansverige där dialekterna har en gnälliknande ton. n Ett typiskt uttal för gnällbältet är attman lägger till ett lätt framstönat ‘e’ efter vissa vokaler. Exempel på detta är »telefåen«, »hae« och »brae«. n Fredrik Lindströmhar undersökt gnällbältet i ett avsnitt i SVTs serie Svenska dialektmysterier.Han menar att bältet sträcker sig från Laxå-trakten i väst till Kjula i öst. n Lindströms teori är att rötterna till gnället finns i perioden då svear levde i östra Sverige och götar levde i västra Sverige. Gnället kan förklaras av konfliktenmellan de båda och är en sammanblandningmellan svearnas och götarnas dialekter. I ochmed att de båda dialekterna somorsakade gnällbältets dialekt inte finns längre är Gnällbältet en språkrest från en svunnen tid. FoTo: pIa rUnForS FrEDrIK LInDSTröM ÄrårETS anDra MÄLarDarLInG ÅrEtS MäLardarLing n Delas ut till en person eller organisation som på ett eller annat sätt bidragit till att utveckla Stockholm–Mälarregionen. n Är ett samarbetemellan Mälardalsrådet och Trafik i Mälardalen. n Utses femgånger per år. n Vemsomhelst kan nominera sin kandidat genomatt gå in påwww. tininfo.se/malardarling eller e-posta tillmalardar- ling@timinfo.se n Juryn består av TiM:s marknadsgrupp samt representanter från Mälardalsrådet och dess medlemsorganisationer. Komikern, författaren och språkvetaren Fredrik Lindström fick priset Årets Mälardarling av Hans Ekström, kommunstyrelsens ordförande i Eskilstuna. »Jagärenpatriotisk mälardaling« Årets andra Mälardarling är en äkta Mälardalsbo, Eskilstunasonen Fredrik Lindström. – Jag är verkligen hedrad. Jag är en patriotisk mälardaling. Hela mitt liv och mina intressen omfattas av Mälardalen, säger Fredrik Lindström när han tar emot utmärkelsen Årets Mälardarling på Mälarbåten i början av oktober. Komikern, språkvetaren och författaren Fredrik Lindström fick årets andra Mälardarling-pris för ”sitt djupgående intresse för Sverige och StockholmMälarregionens dialekter, historia och utveckling”. Han har bott och verkat i Mälardalen i hela sitt liv – från barndomshemmet i Eskilstuna tog han sig via Mariefred och Uppsala till Stockholm där han bor idag. – Mälardalen är faktiskt ett såpass centralt begrepp i mitt liv att jag skriftligen använder förkortningenMld, vilken jag dock vet är obegriplig för många, säger han. Som språkhistoriker specialiserade han sig just på Mälardalsdialekterna och deras historia och i SVT:s serie ”Svenska dialektmysterier” sökte han förklaringen till gnället i Gnällbältet. – Första gången jag förstod betydelsen av min dia- lekt var när jag kom tillMariefred, och därmed över Gnällbälteslinjen, vid 19 års ålder. Jag kan bara konstatera att dialekten är lågt aktad. 12 – Men så är det med »grann-dialekter« till huvudstäder i nästan alla länder – de låter av tradition bonniga men det är mer i »betraktarens öra« än i själva språket. Och även om vi låter gnälliga så är vi faktiskt inte värre än någon annan. Snart på spåret Mälardalen spelar dessutom huvudrollen i boken ”Svitjods undergång och Sveriges födelse” som Fredrik Lindström har skrivit tillsammans med sin bror, Henrik Lindström. Den ger sig in i den infekterade debatten om Sveriges vagga – var det iMälardalen eller i Västergötland som riket uppstod? Han undersöker också varför det gamla namnet på Mälardalen, Svitjod, försvann. Med start den 4 december kan vi se Fredrik Lindström från tv-soffan på fredagskvällarna. Han och Kristian Luuk är På spårets nya radarpar i SVT – ett drömjobb enligt Fredrik Lindström själv. Och synnerligen passande eftersom han årligen ägnar många timmar ”till spårs”. – Jag gillar inte att köra bil och är dessutom flyg- rädd, så jag är en mycket flitig tågresenär. Älskar att arbeta och läsa med det passerande landskapet utanför fönstret. Text: Pia Runfors gnäLLbäLtEt n Gnällbältet är en skämt- sam benämning på det område iMellansverige där dialekterna har en gnälliknande ton. n Ett typiskt uttal för gnällbältet är attman lägger till ett lätt framstönat ‘e’ efter vissa vokaler. Exempel på detta är »telefåen«, »hae« och »brae«. n Fredrik Lindströmhar undersökt gnällbältet i ett avsnitt i SVTs serie Svenska dialektmysterier.Han menar att bältet sträcker sig från Laxå-trakten i väst till Kjula i öst. n Lindströms teori är att rötterna till gnället finns i perioden då svear levde i östra Sverige och götar levde i västra Sverige. Gnället kan förklaras av konfliktenmellan de båda och är en sammanblandningmellan svearnas och götarnas dialekter. I ochmed att de båda dialekterna somorsakade gnällbältets dialekt inte finns längre är Gnällbältet en språkrest från en svunnen tid. FoTo: pIa rUnForS
Tillsammans i Mälardalen Sida 13
Tillsammans i Mälardalen Sida 14
Tillsammans i Mälardalen Sida 15
Tillsammans i Mälardalen Sida 16