Tidningen Energi 1
8 förslag för konkurrenskraftigare fjärr och kra
ftvärme 1. Ta fram en strategi för kraft värme och fjärrvärme utifrån uttalade ambitioner i regeringens energipolitiska proposition. 2. Värna kraft- och fjärrvärmens konkurrenskraft genom att undvika ytterligare pålagor som förbränningsskatt och kväveoxidskatt. 3. Säkerställ teknikneutrala regelverk och styrmedel som en generell grundregel. 4. Ge marknadsmässig ersättning för systemtjänster för elsystemet. 5. Uppmuntra användningen av ny kraftvärmeteknik i små fjärrvärme system. 6. Förtydliga kraftvärmens roll i krisberedskapen som lokal elproduktions- och ö-driftsresurs. 7. Rensa upp bland styrmedlen – avveckla stöd som inte bidrar till effektutmaningen i elsystemet. 8. Utveckla kraftvärmens roll som en flexibel resurs i energisystemet när andelen volatil sol- och vindkraft ökar och kärnkraftsreaktorer avvecklas. Tekniska verken i Linköping invigde 2016 Lejonpannan, vilken är en av världens modernaste anläggningar för att återvinna energi ur avfall. Nu behövs tydliga åtgärder för att fler energibolag ska våga satsa på ny kraftvärme. FOTO: NIKLAS VIRSÉN Källa: Förslagen kommer från Svebio och Energiföretagen Sverige. – Tvärtom kom förslag på nya pålagor för fjärrvärme som hotar kraftvärmens konkurrenskraft på sikt, säger Erik Thornström. Erik Thornström pekar på följande: • En ny avfallsförbränningsskatt föreslogs. • Avgiftssystemet för kväveoxider ska omvandlas till en fiskal skatt. • Det råder inte teknikneutralitet mellan elbaserad uppvärmning (direktel, elpannor och värmepumpar) och fjärrvärme. – Enligt den utredning som Boverket skickat på remiss i mars kommer fjärrvärmens primärenergifaktor bli alldeles för hög, hävdar Erik Thornström. Ett önskemål från Svebios sida är att en viss andel av effektreserven ska bestå av kraftverk med förnybara bränslen. – Vi skulle önska att staten ställde ett sådant krav när det gäller Svenska kraftnäts upphandling av effektreserven, säger Gustav Melin, vd på Svebio. Elcertifikat En annan åtgärd som efterlyses av Sten Lillenau, Key Account Manager på energihandelsföretaget Nesa Energy, är att det svensk-norska systemet med elcertifikat avslutas på ett ansvarsfullt sätt. –Det som krävs nu från politiker och myndigheter i Sverige och Norge är att de samarbetar och stänger elcertifikatsystemet. Signaler om det behövs omgående, säger Sten Lillienau, för att undvika en fortsatt alltför snabb utbyggnad av ny kraft med en åtföljande prispress på el och elcertifikat. Ett problem är att Sveriges system är baserat på en viss volym, 18 TWh ny förnybar el till 2030, medan det norska systemet ger ut certifikat till och med år 2021. Sverige och Norge måste helt enkelt komma överens om hur systemet ska stängas ned. Lokal effektbrist Något som framkom under seminariet var att flera städer har lokalt underskott av effekt i elnätet. Man måste därför tacka nej till eftertraktade företagsetableringar. Det gällde Uppsala, Västerås och andra städer. – Det är viktigt att se över hur man ska kunna få betalt för ett behov som behöver fyllas lokalt men som den nationella elmarknaden inte klarar att möta. Kraftvärmeföretagen bidrar med många positiva faktorer i städernas elsystem som de inte får ersättning för, säger Gustav Melin. STAFFAN BENGTSSON Nr 4 2018 Tidningen ENERGI 29