Tidningen Energi 1
Ny teknik Så kan aska bli en resurs ASKA Hur ska
vi bäst ta tillvara på alla de ton aska som produceras årligen? Kan vi återvinna metaller ur askan och för användning vid batteritillverkning? Och hur kan vi få fler att se askan som en nyttig resurs? Det är några av de frågor som diskuterades på Askdagen i slutet av april. Det finns flera nya innovativa lösningar för materialåtervinning av askor. Energiomställningen kräver nya resurser. Vi behöver allt större mängder metaller för att producera till exempel batterier. I malmen vi bryter sjunker metallhalterna, koppar har till exempel sjunkit från 20 procent till 1 procent på 150 år. Genom att utvinna metaller ur askor, kan vi spara på våra naturresurser. Men vi behöver bli ännu bättre på materialåtervinning, säger Anders Kihl på Ragn-Sells: – Vi vet ungefär vilka ämnen och material vi kommer att få brist på i framtiden. De ämnen som vi inte kan utvinna idag, bör vi lagra och invänta nya tekniska lösningar. Användningsområden Vi behöver hitta långsiktiga lösningar för vad vi ska kunna använda askorna till. Att återföra askan till skogen är ett alternativ, men drivkrafterna till att göra det har minskat under senare år. Ett exempel är E.ON som har svårt att hitta skogsarealer att placera ut askan på, många markägare är osäkra på nyttan med askgödsling. Det har också visat sig att nyttan av askgödsling i norra Sverige inte visat sig så stor som förväntat. Däremot i södra Sverige, där graden av försurning är större, är intresset för askan hos skogsägare större. Att använda askor i vägbyggen är ett annat alternativ. Här har andra länder som har större brist på naturmaterial, som Danmark och Holland kommit längre. Där används askorna i vägbyggen och andra konstruktioner. Deras regelverk gör det också enklare att använda askor. Aska fungerar bra i vägkonstruktioner. I Sverige är det än så länge vanligast i småvägar på landsbygden, som här i Roslagen norr om Stockholm. I Holland och Danmark används aska vid motorvägsbyggen. Jan Burvall på Skellefteå kraft var en av deltagarna på Askdagen. För Skellefteå Kraft är det viktigt att få till en miljöriktig användning av askan som också uppfyller samhällets och myndigheters krav. – Vi producerar totalt 3000 ton aska per år. Vi måste hitta bra långsiktiga hållbara lösningar. Det blir en stor kostnad för oss om vi måste deponera i framtiden. – Våra askmängder har minskat sedan vi införde rökgaskondensering men det produceras ju fortfarande en stor mängd aska. Idag använder vi askan på nära anläggningar för att göra till exempel avställningsytor. En del använder vi för tätskikt på deponier. Användningen av aska till planer och deponier kan dock på sikt vara begränsad, så vi producerar mer aska än det finns behov för. Ökad acceptans i samhället Jan Burvall efterlyser, som många andra deltagare på Askdagen, idéer och samarbeten som kan öka acceptansen för askorna i samhället. –Jag tror att en grupp för samverkan mellan branschen, återvinningsindustrierna och Naturvårdsverket skulle vara bra. Askor kan få en viktig roll i energiomställningen om vi kan utveckla tekniken för att till exempel återvinna flera viktiga ämnen ur askor. Jag ser positivt på reglerna i Tyskland om att utvinna fosfor ur slam. Vi behöver se på hela kedjan! MARIE KOFOD-HANSEN Nr 4 2018 Tidningen ENERGI 59 FOTO: MARIE KOFOD-HANSEN