HBV Magasinet 1
Byggnads- och reparations beredskapen Byggnads- o
ch reparationsberedskapen (BRB) infördes 1944 efter att andra världskrigets flygbombningar orsakat stora skador. I princip alla Sveriges byggföretag var medlemmar och NCC, Skanska och Peab hade särskilda uppgifter i organisationen som samordnades av Försvarsmakten. BRB omfattade byggbranschen (bygg-, maskin-, installationsoch konsultföretag) genom avtal eller andra överenskommelser med staten. I händelse av höjd beredskap skulle resurserna fördelas utifrån behoven som beställarna inom totalförsvaret anmälde. Förordningen upphörde 2007, efter att kalla kriget klingat ut och behovet av beredskapen ansågs obefintligt. 2022 fick dock Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) ett regeringsuppdrag att redovisa behovet av åtgärder för att bygga ett civilt försvar och där pekas byggnads- och reparationsberedskap ut som en viktig del. UTREDNINGARNA HANDLAR OCKSÅ i hög grad om hur ansvarsfördelningen ska fungera i händelse av kris. – I grunden ligger ansvars principen, säger Karin Peedu. Den slår fast att den som bär ansvaret i en normalsituation fortsätter att göra så även i en kris. Flera lagförslag betonar dock att samarbete kommer att vara nödvändigt mellan statliga myndigheter, regioner och kommuner. Merparten av kommuners och regioners verksamhet är samhällsviktig, vilket med för ett omfattande arbete att säkra försörjningsberedskapen för dessa. – Till stor del handlar det om flexibilitet och uthållighet. Hela poängen med beredskapslager är att vi köper oss tid. Vi kommer inte att kunna lagerhålla det vi behöver utan nyckeln är att hålla i gång produktionen och upprätthålla systemet, avslutar hon. Utsäde, växtskydd och konstgödsel är exempel på insatsvaror som kan vara viktiga att beredskapslagra. HBV-MAGASINET | NUMMER ETT 2024 | 11