GLAS 1
Vad skulle du vilja kunna göra Emma Jonsteg, Utop
ia Arkitekter: – Några av sakerna på min önskelista för framtiden är redan under utveckling. Ökad energieffektivitet är så klart ett område där det redan hänt mycket. Och framtida utveckling av såväl fönster som infästningar kommer att göra att vi i ännu mindre utsträckning behöver bekymra oss för hur vi vill jobba med glas i våra fasader ur ett miljöperspektiv. Tredje generationens solceller i glasrutor och hela glasfasader kommer att innebära fantastiska möjligheter när det gäller hållbar energiproduktion, inte minst för oss som bor på breddgrader med sämre tillgång till direkt solljus under en stor del av året. Även innovationer för lösningar där glaset kan bli en allt viktigare del av bärande konstruktioner kommer att skapa nya spännande möjligheter i framtiden. Patrik Hadenius, chefredaktör för Forskning & Framsteg och Språktidningen: – I ett aktuellt nummer av Forskning & Framsteg skriver vi om framtidens flyg. Artikeln handlar om en serie omöjliga krav som ska förenas i teknisk utveckling. Vi vill resa oftare och längre men till lägre priser. Det ska samtidigt belasta miljön mindre, inte bullra och vara säkert. Vi vill starta och landa nära våra hem, men ändå bebygga cityflygplatser med bostäder och slippa störningar på natten. Jag tänker på denna omöjliga önskelista Marianne Grauers, vd Glafo: – Man ska vara försiktig med sina profetior för utvecklingen går fort nu. Och dessutom är min fantasi nog lite för begränsad. Jag minns att jag för fem år sedan inte kunde ana hur långt vi har kommit med osynliga funktioner på glas, eller att vi idag kan köpa böjbart glas på rulle – bara 0,05 mm tjockt, … eller tunt rättare sagt. Vi har sedan länge glasprodukter med osynligt tunna metallskikt för främst energieffektivisering och solskydd. Tänker vi sedan allsköns elektronik som också kan beläggas på glas så öppnar sig enorma möjligheter. Går vi utanför byggbranschen ser vi hur man inom livsmedelsindustrin eller i bruksglasanvändande strävar efter tunnare och bättre glas. Glas före plast, eftersom det är ett kemiskt stabilt material som inte ger ifrån sig ämnen som finns i plast eller konservburkar. Jag tror också mycket på transparenta solceller. Snart kommer vi att kunna ha det vi idag kallar fönster som en energianläggning utan att det syns. 46 GLAS 1.2015 / frågor & svar om framtiden / när redaktören för GLAS frågar mig om mina önskemål på framtidens glas. För jag vill ha glas som är både böjliga och hårda, som inte går sönder, men som ändå ger vika om någon går in i dem. Glas som man kan se igenom, men som ändå stänger ute starkt ljus och som dessutom kan skydda från insyn. Jag vill ha glas som man inte behöver tvätta, men som ändå är miljömässigt smarta och tillverkas av återvunnet material och i en energisnål process. Gigantiskt stora glas, som är lätta men ändå kan vara delar av en bärande konstruktion. För framtidens flyg är lösningen flerfaldig. Det visar sig att det ena alternativet automatiskt inte behöver utesluta det andra. Vi kan ha både snabba och långsamma flygplan, samtidigt. Detsamma bör gälla glas. Jag önskar mig inte ett enda framtidsglas, utan en hel mosaik av olika sorter. Framtidens glas är helt enkelt väldigt många olika. Får jag bli en smula politisk så vill jag se samma mångfald i glasets värld som i samhället. Monokultur gynnar varken glasindustrin eller Sverige. Robert Schmitz, White: – Jag vill kunna se att det blir enklare att göra custom made dubbelkrökta glasytor och att glaset i framtiden även löser akustikproblematiken! Leif Brodersen, 2bka arkitekter: – En mer anspråkslös önskan inför framtida teknik- och produktutveckling är att glasen blir ännu mer energieffektiva, solskyddande, ljuddämpande, vandalresistenta, självtvättande och kondensavstötande än någonsin. Men en mer krävande önskan är att glasen blir så smarta och intelligenta att de låter sig fjärrstyras direkt via elektroner i hjärnan. Samtidigt är de så kapabla och multifunktionella att de kan byta egenskaper med tankekraft. Då kan alla ytterväggar och innerväggar (även golv och tak) ständigt vara i förändring så att de ömsom är insynsskyddade och ömsom transparenta och så vidare. Problemet är bara om styrningen kapas av någon annan. Mikael Frej, Unit arkitekter: – Objektivt sett är glasets slutmål att kunna styra strålningsenergins alla våglängder, så att man kan kontrollera vilka våglängder som reflekteras och vilka som släpps in i huset, i en steglös styrning från 0–100 procent. Då kan man bestämma vilken färg som det mänskliga ögat skall uppfatta på glaset, hur mycket värme som skall släppas in, reglera ljusinfallet och glasets opacitet. Via elektrostyrda metalloxidskikt på glasen kan de bli levande och svara på sin omgivning. Leif Restadh, Teijlers Glas, Örebro: – Mitt svar får bli den ”framtidsannons” inför millenniumskiftet vi satte in i en skoltidning. Man kan väl säga att verkligheten kommer i fatt oss.