GLAS 1
Tre frågor om dagsljus: 3 > 1. VAD SKA MAN BEAKTA
NÄR DET GÄLLER FÄRGEN PÅ RUMMETS INRE VÄGGAR? Reflektans på väggarna spelar en stor roll i mängden ljus man får. På grund av fysiska regler, får man en större skillnad om man går från 80 procent till 90 procent reflektans än om man går från till exempel 50 procent till 60 procent. Genom att använda höga reflektansvärden inomhus skapar man en mycket ljusare miljö. Om man sedan pratar om kulör, har forskning visat att folk tycker mer om varma än kalla toner. Det är säkert för att det som lever (t ex människan) har en röd ton medan det som är dött är blått. En mulen dag är också blåare, och tråkigare, än en solig. 2. HUR SKA DET LJUS VARA SOM VI TAR IN I RUMMET? Det beror på vilket rum det handlar om. Ljuset som man önskar är beroende av de förväntningar man har för den typ av rum det handlar om. Man önskar inte samma ljus hemma som på jobbet. Hemma vill man kanske ha mer variation (spatial variation) och en varmare ton i ljuset medan på jobbet ett mera jämnt ljus utan bländning vid arbetsplatsen och lite kallare, särskilt på morgonen. 3. KAN DU NÄMNA NÅGRA KVALITETER SOM GÖR ATT DAGSLJUSET SLÅR UT ANNAT LJUS? Dagsljus har kontinuerligt spektrum. Det har energi i alla våglängder inklusive UV-strålning som är den del som genom huden bidrar till tillverkning av vitamin D. Utan UV-strålning blir vi sjuka. Vi har brist på vitamin D här i nordiska länder och detta tros vara kopplat till en rad sjukdomar. UV-strålning dödar också bakterier direkt, något som var väldigt känt och använt innan vi hade antibiotika. Dagsljuset varierar i intensitet och färg över dagen från morgon till kväll. Vi är anpassade till detta. Vi är inte anpassade till konstant lysrörsljus som har energi bara i vissa våglängder. Florence Nightingale, född 12 maj 1820 i Florens, Toscana, död 13 augusti 1910 i London, var en av grundarna av det moderna sjuksköterskeyrket. fått namnet Energy-efficient and enviromental buildings. Vilken chans! Jag kände genast att det här är vad jag vill göra, utveckla ett masterprogram som innebär en fördjupning och med motiverade elever. Just nu har vi 26 studenter från 15 olika länder. resa, Köpenhamn. Gärna stannar hon upp vid upplevelsen av det igenkända. – Särskilt vackert var det i Finland. När jag såg ut genom tågfönstret tänkte jag att det är ju precis som hemma. Granarna tyngda av snö. En annan stark upplevelse var arkitekturen. Här såg jag den stora känslan för design och ljus. Två år senare skulle Marie-Claude återvända för att stanna en längre tid. Under sin rundtur i Skandinavien hade hon hunnit knyta kontakt med Lunds Tekniska Högskola, vilket resulterade i att hon fem år senare efter ankomsten 1996, hade en teknologie doktorsexamen, till största delen bekostad av kanadensiska stipendiepengar. Hela tiden drivs hon att lära mer om ljusets betydelse för vårt välbefinnande och dess påverkan på arkitekturen. En blandning av kultur-, medicin- och arkitekturhistoria och – matematik. År 2003 är hon tillbaka vid Lavaluniversitetet i Quebec. Den här gången för en period på sju år som lektor i arkitektur. Lite svårt att hålla reda på henne är det. I början av år 2000 finner vi henne som forskare på Statens byggforskningsråd i Danmark. Under en tid pendlar hon var tredje månad mellan Lund och Laval. Vid det här laget har hon också hunnit gifta sig med en norrman och med honom fått två söner. Sedan 2010 finns hon i varje fall i Lund. – Jag fick möjligheten att tillsammans med Maria Wall utveckla ett internationellt masterprogram, som 64 GLAS 1.2015 / profilen / Men det är inte allt. 2013 anställdes hon vid White Arkitekter som deras ljusexpert, en tjänst på 20 procent som hon alltså uppehåller vid sidan av lektoratet i Lund. I Whites regi håller hon nu tillsammans med dagsljusexperterna Malin Alenius och Kajsa Sperling Whites Dagsljusskola där hon får tillfälle att ge den filosofiska bakgrunden och berätta vilken roll dagsljuset spelat i arkitekturen och tidigare seklers syn på hälsa. En rubrik som skulle passa utmärkt på Marie-Claude är En Ljusets Florence Nightingale. Marie Claude har varit med om att påverka ljuset i flera svenska vårdmiljöer, till exempel nya barnsjukhuset på Östra i Göteborg. – Det fanns tidigare en djup kunskap om ljusets betydelse inom medicin. Under Krimkriget 1864 upptäckte Florence Nightingale att de soldater som inte fick plats inne i sovsalarna utan tvingades ligga utomhus tillfrisknade snabbare! Av det drog hon slutsatsen att dagsljuset bröt ner bakterier och påskyndade läkningsprocessen. Vi vet också att det tar 168 dagar för tbc-bakterier som får ligga i damm att brytas ner. Men i solljuset går det på några timmar! Det handlar, menar Marie Claude, om att återerövra dagsljuset och alla teorierna om hur vi ska behandla det – kopplingen mellan arkitekturen och dagsljuset. Och det är extra angeläget nu när vi står inför ökningen av resistenta bakterier. Insikten om dagsljusets betydelse försvann tyvärr i och med antibiotikan. Marie-Claude Dubois är en person som gärna drar paralleller mellan forskning och det vi kallar privatliv och vardag, i hennes fall i ett radhus på Arkeologvägen i Lund. Där bor hon med sin man och deras två söner. Den ene av dem har Aspergers syndrom, en autismspektrumstörning som bland annat medför svårigheter att koppla av förenat med sömnproblem. Mycket av Marie-Claudes energi går därför åt att hjälpa tolvåringen som har Asperger att komma till ro. Kväll efter kväll samma visa. I regel med hjälp av läkemedlet melatonin. Hos personer med Aspergers syndrom finns en obalans i det sömnreglerande hormonet melatonin. Till skillnad från friska har barn med Asperger låga nivåer av melatonin vilket gör det svårt att somna.