GLAS 1
” DET TAR TVÅ TIMMAR ATT FASA UT EFFEKTEN AV EN L
ÄSPLATTA SÅ VILL MAN ATT BARNET SKA SOMNA HALV NIO PÅ KVÄLLEN SKA LÄSPLATTAN STÄNGAS HALV SJU. Det är här, när hon ger en inblick familjens kvällsrutiner, som forskningens betydelse för vår hälsa får nerv. – För drygt tio år sedan upptäcktes en tredje ljusreceptor i ögat, en receptor som är extra känslig för det blå ljuset och som blockerar tillverkningen av melatonin i kroppen. Blått ljus finns i våra datorskärmar, LED, smartphones och läsplatta. – Det tar två timmar att fasa ut effekten av en läsplatta så vill man att barnet ska somna halv nio på kvällen ska läsplattan stängas halv sju. Vikten av att stänga av till exempel en ipad i tid innan sovdags gäller förstås alla, men i en familj med Asperger eller Adhd blir det extra tydligt. – Idag glömmer vi all den poesi som funnits i ljuset, det vill säga dagsljuset. Att leda in det i byggnaden har varit en strävan långt tillbaka i tiden, under romantiken och under gotiken. Ljuset har varit den drivande kraften bakom de största innovationerna inom arkitekturen. Marie-Claude håller upp en bild som visar magnifika Biblioteque Nationale i Paris. Det välvda taket med sina enorma fönster och ljusinsläpp samt långväggarna från vars fönster ljuset flödar in. Dagsljuset är det primära. Lamporna på borden, först gasol, sedan el, är det sekundära. 1890 kom glödlampan, 1940 lysröret. En viktig tid i arkitekturens historia. Hiss och air condition gjorde entré och man kunde bygga hur djupa hus som helst utan att behöva ta in något dagsljus. Många teoretiker talar om arkitekturens död. – Sedan kom 60-, 70-, och 80-talet och man börjar tala om sick-building syndrome (SBS) och om nödvändigheten att bygga sunda bostäder. Det är också nu som diskussionen börjar kring att skapa byggnader, kopplade till utomhusmiljön. Fortsättningen vet vi. Glasade byggnader. Arkitekter och byggherrar som inte tycks få nog av stora fönsterpartier och där inget är så viktigt som ”utsikten”. Men så enkelt var det nu inte. – Ungefär som att äta chokladkaka varje dag. I längden mår man inte bra heller av det, säger Marie-Claude, numera känd för sin inte enbart positiva inställning till alltför stora glasfasader. Stora glaspartier är bland annat mer energikrävande. Det kostar att kyla ner dem vilket är en aspekt. En annan är att om vi ska ha stora fönster måste det finnas en GLAS 1.2015 / profilen / 65 gräns för hur stora de bör vara för att vi ska må bra. Om vi tänker oss ett panoramafönster i ett kontorslandskap blir det lätt för varmt eller bländande för den som sitter nära fönstret vilket gör att hen i fråga drar för en gardin eller persienn. Det i sin tur gör att den som sitter längre in i rummet får för lite ljus. Att exakt ange den optimala fönsterstorleken i kontorsrum skulle vara att förenkla verkligheten säger Marie-Claude. – Det beror nämligen helt på glasets transmittans. Man kan säga att vid hög visuell transmittans, till exempel 70 procent, kan man tänka sig 30 – 40 procent glas av väggytan för att skapa en bra miljö utan för höga energikostnader. En annan viktig aspekt är mot vart fönstren vetter. – Att vi mår bra av grönska är känt så satsa på fönster som tar in naturen och strunta i fönster mot tråkiga parkeringsplatser och fabriksbyggnader. Välj dina utsikter! / Biblioteque Nationale i Paris.