Byggaren 1
tema: egnahemsrörelsen Fakta Bogesund Bogesundsla
ndet tillhör Vaxholms kommun. Området är sedan 2015 ett naturreservat. Tidigare under 60-talet var Bogesund tänkt att exploateras. Vilka intressen som idag drar nytta av att Bogesund är naturreservat kan det spekuleras i. Byggbolag med intressen av att bygga flerfamiljshus kan antas föredra att Bogesund fortsätter att vara ett naturreservat. Statens Fastighetsverk skriver följande om Bogesund på sin hemsida: Fördelningen mellan skog och åkermark är relativt lite förändrad de senaste århundradena, det beror på att gårdarna inte delats upp, skiftats. Bytomter, större åkerholmar, vissa vägsträckningar och odlingsmarkens utbredning är likadana som på 1700-talet. Spår finns av platser som varit bebodda och brukade sedan yngre järnåldern. Den största förändringen historiskt är att ängsmarken ofta omvandlats till åker och att skogen inte betas i samma omfattning som förr. Bogesunds slott Slottet Bogesund och slottsparken ingår inte i naturreservatet men är ett statligt byggnadsminne och förvaltas av SFV. – den svenska trädgårdsstaden blev verklighet. Egnahemsrörelsen blev en realitet. Att förverkliga drömmen om ett eget hus blev möjligt för var och en med modesta inkomster. Det handlade snarare om en önskan om att bo i eget hus – än om det var möjligt eller ej. Med egnahemsrörelsen öppnades möjligheterna för ALLA som ville ha chansen att bo i småhus. Arkitekten Jerker Söderlind påpekar att villaområden i dagens svenska städer – oavsett om staden heter Stockholm, Kristianstad eller Norberg alla har sin grund i detta tänkande. Trädgårdsstäder finns i varje större stad i Sverige – men med senare årtiondens politik har antalet husägare minskat i förhållande till dem som bor i flerfamiljshus. Därför har villapriserna i till exempel stockholmsregionen blivit orimligt höga. Egnahem billigare Den starka kraften inom egnahemsrörelsen i Sverige klingade nämligen plötsligt av. När det i Sverige idag talas om att bygga fler bostäder är det oftast hyreslägenheter som åsyftas – trots att folk hellre vill bo i ägt boende och i småhus. Enligt SCB var produktionskostnaden för lägenheter i Stor-Stockholm drygt 62 000 per kvadratmeter år 2017, men bara 42 000 för gruppbyggda småhus. För hela Sverige kostade lägenheter 45 000 per kvadratmeter och 34 000 för småhus.1 Med ny teknik och ny billig mark går det att pressa priset betydligt mer. Arkitekten Jerker Söderlind tillhör dem i Sverige som vet mest om trädgårdstadens fördelar. – Att flerfamiljshuset fått ett sådant uppsving kan ha att göra med ideologi, säger han. Många bo-ideologer vill helst att svenskarna bor i lägenheter. – En annan orsak kan vara att ett planerande utan reflektion tagit överhanden. Ett vanetänkande har bestämt inriktningen på hur det nya boendet ska se ut. Vissa stadsdelar planeras ibland på ett slentrianmässigt sätt – det kan låta mycket speciellt – men så kan det faktiskt förhålla sig. Stockholm kan utgöra ett bra exempel på detta. I länet bor 2,3 miljoner människor. I Stockholms stad bor 965 000 invånare. I de 25 kranskommunerna bor drygt 1,3 miljoner människor – där nära hälften bor i villa, radhus eller kedjehus. I Sverige bor 53 procent i villa. – Enligt det statliga Boverket ville 51 procent av boende i Stockholmsregionen bo i småhus eller radhus. 59 procent av göteborgarna och 62 procent av malmöborna. Intresset är störst bland barnfamiljer, intresset minskar ju äldre du är. 2 Bogesund Jerker Söderlind nämner Bogesund som ett område som skulle kunna öppnas för egna hus. En tunnel för bil buss och spår under Lidingölandet skulle kunna öppna denna del för stockholmarna. En tunnel på blott 1,6 km. Norra Länken som tog sju år att bygga är på 3,6 km – som en jämförelse. 1 Statistiska Centralbyrån, https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/boende-byggande-och-bebyggelse/byggnadskostnader/priser-for-nyproducerade-bostader/pong/statistiknyhet/priser-for-nyproducerade-bostader-2017/ 2 Boverket, Sifoundersökning 2014 med personer mellan 20 och 79 år. 10 byggaren 5 2019