Byggaren 1
tema: egnahemsrörelsen Duvbo trivs man i – ett av
Stockholms äldsta egnahemsområden. Artificiell markbrist Simon Westberg skriver i boken att marknaden idag präglas av en artificiell markbrist – förorsakad av både stat och kommun. Ett konstlat underutbud av byggbar mark är typiskt för Sverige. Blott 2,9 procent av Sverige är bebyggt. Landet består av två tredjedelar skog och nordligaste delen är fjällnatur. Intressant är att landets urbana delar inte är särskilt befolkade. Stockholms län är mest tätbefolkat - trots detta är endast 14 procent i länet bebyggt. Skåne kommer på andra plats. Nio procent av marken är bebyggd – detta med landets bördigaste jordbruksmark. Man kan lätt tro att tät bebyggelse innebär billigare byggande. Men det är tvärtom. Höghus är snarare lyxen i boendet avseende kostnad att bygga. Barkarbystaden Simon Westberg har lyft fram Barkarbystaden i Stockholm – en helt ny stadsdel norr om Tensta och Rinkeby. Här kommer närmare 40 000 nya stockholmare att ha sitt hem. I Barkarbystaden planeras kubistiska, modernistiska fyrkantiga hus. Tunnelbana till Barkarbystaden går på 3,3 miljarder kronor. Hade man istället förlagt nya trädgårdsstäder som ett pärlband längs en spårvagnslinje, hade kostnaden per bostad varit ungefär hälften. Simon Westbergs fakta omkullkastar det vedertagna. En vanlig uppfattning har visat sig inkorrekt. Det är småhus som är billigast att bygga – inte flerfamiljshus. Småhus billigare Ett räkneexempel som inte inbegriper infrastrukturen visar något som alla byggare väl känner till. Småhus är billigare att bygga än flerfamiljshus. När Statens Kommun och Landsting, SKL, 2016 prispressade höghus genom en 14 Tre generationer i fina Duvbo. upphandling, fick de ner priset till 17 400 kronor per kvadratmeter, exklusive kostnad för mark, moms och beställarens kostnader. Lägsta priset för trähusbyggarna för nyckelfärdiga hus var samtidigt 9 860 kronor per kvadratmeter. En typisk lägenhet i Stockholm kostar idag betydligt mer, närmare 30 000 till 35 000 kronor per kvadratmeter att bygga. Ekonomiska skäl I betraktelse av detta infinner sig en naturlig reflektion. En ytterligare orsak till egnahemsrörelsens uppsving var av rent ekonomiska skäl. Småhus var billigare att bygga. Flerfamiljshuset var lyxen – inte småhuset. – Konflikten i boendet var aldrig partipolitiskt när egnahemsrörelsen tog form, berättar Simon Westberg. Konflikten låg mellan idealister och utopister. Idealisterna ville ha trädgårdsstaden. Resultatet blev exempelvis Enskede, Hässelby, Duvbo, Rönninge, Bromma, Lidingö, Spånga i Stockholm. Spårvägsnät Trädgårdstaden knöts ihop i ett finmaskigt fint spårvägsnät. Stockholm hade före omläggningen till högertrafik ett mycket utvecklat spårvägsnät. Spårvagn fanns även i städer som exempelvis Malmö, Helsingborg, Borås och Sundsvall. När spårvägsnätet försvann i Stockholm skedde en enorm kapitalförstöring. Spårvagnar brändes och vissa skickades till länder som Vitryssland och Argentina. Den pittoreska trädgårdsstaden stympades och blev av med ett av sina typiska rekvisita. Tunnelbanan i Stockholm prioriterades och en rad nya samhällen etablerades. Bredäng, Rågsved, Bagarmossen, Björkhagen och inte minst VÄLLINGBY! 50-talets moderna futuristiska förort som lockade många att flytta in. En och annan villa fanns här i den nya stadsbilden – tidigare statsministern Olof Palme bodde exempelvis i Vällingby i ett av radhusen. De nya stadsdelarna dominerades dock av flerfamiljshus. Trädgårdsstaden åter verklighet Utopisterna lovade att höghusen skulle bli billigare bara de fick bygga rationellt. Så vann de slaget om staden. Men när slutnotan kom visade det sig att allt hade blivit billigare om man byggt småhus. Ökad levnadsstandard bidrog till att många människor lämnade höghusen för 70-talets nya villaområden. Simon Westberg vill se en ny egnahemsrörelse i Sverige. Trädgårdsstaden måste åter bli verklighet. – Om så ska bli fallet krävs att kommunerna antar ny inriktning. Man måste låta städerna växa utåt för att möta efterfrågan på småhus. Så att människor får valfrihet, säger Simon Westberg. Trädgårdsstaden måste åter bli verklighet. Segregation motverkas Budskapet från många som förordar en ny egnahemsrörelse i Sverige är att det inte ska vara märkvärdigare att bo i eget hus än i en lägenhet. Så blev resultatet av egnahemsrörelsen när den blev som mest omfattande under 1900-talet. Kritiker av dagens bostadspolitik menar att den skapar ett segregerat boende. – En ny egnahemsrörelse skulle motverka segregationen genom att villor, radhus och flerfamiljshus i två våningar byggdes bredvid varandra, påpekar Simon Westberg. Trädgårdsstaden kan få ett uppsving i landet – om bara viljan finns bland dem som beslutar. Staffan Ringskog byggaren 5 2019