GLAS 1
Kritiken mot Boverkets förslag har inte låtit vän
ta på sig och den svider rejält. Intention att skapa enklare regler för att skapa en effektivare och mer innovativ byggprocess är förstås god, ändå oroas branschen och menar att effekten snarare blir den motsatta. Otydlighet, dyrare och sämre bostäder samt längre processer är några av farhågorna. Tajmingen och den korta omsättningstiden beskrivs dessutom som extra olycklig med tanke på att branschen är hårt pressad redan som det är. Ur ett användarperspektiv är oron stor för att bland annat försämringar i kraven på dagsljus, solljus och utblick kommer att leda till hälsorisker, sämre boendestandard och ökad ojämlikhet. Här några av de synpunkter som remissinstanser inkommit med till förslaget till föreskrifter om skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö. Svidande kritik från flera viktiga remissinstanser FOLKHÄLSOMYNDIGHETEN ”Billigare lösningar kommer att prioriteras på bekostnad av människors hälsa” Folkhälsomyndigheten avstyrker förlaget och menar bland annat att förändrade kravnivåer avseende ljusinsläpp och utblick, omfördelning av ansvar till branschen samt mindre detaljerade föreskrifter är risker som kan leda till att kostnadseffektiva lösningar prioriteras framför människors hälsa. ”Folkhälsomyndigheten ser en risk att rum kan byggas helt utan fönster eller mätbart dagsljus.” Folkhälsomyndigheten efterlyser kvantitativa krav på dagsljusfaktor och oroas av risken för att exempelvis skolor, förskolor och vårdlokaler byggs med för lite dagsljus och därmed innebär ökade risker för olägenhet för de som vistas i lokalerna. ”Varken studentlägenheter eller alla lägenheter under kan undantas från krav på direkt solljus.” Folkhälsomyndigheten befarar att förslaget i synnerhet kommer att drabba socioekonomiskt utsatta grupper som har mindre förutsättningar att välja sitt boende. ”Det är inkonsekvent och orimligt att det allmänna rådet om utblick inte behålls eller i den mån det är möjligt, görs om till föreskrifter.” 35 m2 Folkhälsomyndigheten pekar på att det i underlaget till remissen nämns att det finns stöd i forskningen för att utblick är viktigt för hälsan och bedömer att reglering om utblick bör finnas kvar i byggreglerna. ”Folkhälsomyndigheten bedömer utifrån hälsosynpunkt att det bör finnas uttryckliga krav på vädringsmöjligheter i såväl bostäder som lokaler”. I synnerhet i lokaler där känsliga grupper som äldre personer och barn vistas. Att kunna öppna fönster anses viktigt både för att kunna bli av med föroreningar och få in frisk luft i de fall ventilationen inte fungerar tillfredställande, samt för att reglera inomhustemperaturen. ARBETSMILJÖVERKET ”Undermåliga lösningar riskerar att tas fram, som kan leda till att arbetsmiljön försämras och därmed att hälsan påverkas negativt.” / DEBATT / Arbetsmiljöverket kommenterar bland annat risken för byggnadstekniska problem, svårigheter att avgöra vad som är acceptabel luftkvalitet/termisk komfort som inte ska ge oacceptabla risker för hälsan samt riskerna med brist på direkt solljus. ”Finns en uppenbar risk för att det kommer att byggas lokaler med ljusförhållanden som påverkar arbetsmiljön negativt.” Arbetsmiljöverket är tveksamt till att överlåta till projektörer och byggherrar samt kommunernas byggnadsnämnder att bedöma vad som är olägenhet för människors hälsa gällande tillräckligt dagsljus. ”Direkt solljus är viktigt och kan vid en brist leda till negativa hälsoeffekter.” Förslaget att ta bort minimikrav på direkt solljus för enskilt vistelserum i lägenheter under 35 kvadratmeter bedöms särskilt drabba unga personer som redan idag mår allt sämre psykiskt enligt flera utredningar. ”Vid arbete hemma, där hemmet är att betrakta som en arbetsplats enligt arbetsmiljölagen, kommer personer att kunna påverkas negativt ur hälsosynpunkt av brist på dagsljus.” Arbetsmiljön riskerar enligt Arbetsmiljöverket att försämras. SVERIGES KOMMUNER OCH REGIONER, SKR ”Kommer att ställa höga krav på kompetensen hos alla aktörer i byggsektorn” Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) avstyrker förslaget och menar att det behöver ytterligare bearbetning vad gäller såväl avsedda kravnivåer som hur själva verifieringsarbetet ska ske. ”Kommittén för modernare byggregler (SOU 2019:68) konstaterade att Boverket behövde precisera vaga ord och formuleringar, definiera begrepp och föreskriva vilka verifieringsmetoder som ska användas.” Ett stort antal kvantitativa krav ändras i det nya regelverket till kvalitativa krav med svårtolkade formuleringar vilket enligt SKR riskerar leda till komplicerad dialog mellan byggherrar och byggnadsnämnder. ”Då de allmänna råden och en stor del av de hänvisGLAS 3.2023 15 >