GLAS 1
” DÄRFÖR ÄR DET VÄLDIGT BRA MED GLAS, EFTERSOM DE
T JU BLIR ÄNNU MER TRANSPARENT NÄR DET ÄR MÖRKT. blir hård. Annars skulle huset falla som ett korthus vid en storm, säger arkitekten Guisli Benito på Sweco som ansvarat för resecentrumets glasfasad. Glasfasaden är projekterad ur ett säkerhetsperspektiv. Det ska inte kunna hända något innanför väggarna som inte syns utifrån, säger arkitekten Guisli Benito på Sweco i Göteborg. Västtrafik har byggt en rad liknande knutpunkter i västragötalandsregionen under senare år och ambitionen är att det ska finnas en igenkänningsfaktor i var man än befinner sig. Därför har arkitekterna haft en designmanual att hålla sig till när byggnaden har projekterats. Bland annat har det varit viktigt att vissa materialval har ett släktskap med varandra överallt, berättar Björn Hylander på Sweco. – Eken i sittbänkarna är ett exempel, träslaget går igen i regionens alla nya resecentrum, säger han. Den 480 kvadratmeter stora glasfasaden ser ut att ligga direkt på det hårda underlaget av granit. Som om någon har blåst en kantig såpbubbla och lämnat kvar den på kajen. Tanken har också varit att utomhusmiljön ska följa med in i huset, och man har till och med anpassat de ut- och invändiga fogarna i fasaderna och markbeläggningen så att de möter varandra genom hela byggnaden. Och i kontrast till den massiva finska graniten ser glasväggarna sprödare ut än de egentligen är. – Det är personsäkert glas i väggarna och entréerna har försetts med inbrottsskydd, säger Guisli Benito. En annan trygghetsskapande åtgärd är de övervakningskameror som satts upp på strategiska ställen, och 24 GLAS 4.2016 / stenpiren resecentrum / > varenda person som passerar entrédörrarna blir fotograferad. Resecentrumet öppnar tidigt på morgonen och stängs först vid halvett på nätterna, och det har varit viktigt för Västtrafik att deras resenärer känner sig skyddade. – Därför är det väldigt bra med glas, eftersom det ju blir ännu mer transparent när det är mörkt, säger Marie Björk på Västtrafik. Inne i byggnaden finns toaletter och vänthall, plus en kiosk, två restauranger och en blomsterbutik. En träpelare sänker sig från det fyrdelade taket, och från en punkt mitt i lokalen strålar ekribborna ut mot fasaderna. – Allt vatten som samlas på taket rinner ner genom pelaren och ut i älven, berättar Björn Hylander. Fortfarande är det lite ovant för göteborgarna med ett nav för kollektivtrafiken på Stenpiren. De flesta av husen i närheten rymmer myndigheter och kontor, och invånarna har sällan haft något ärende till den här delen av hamnen. Men förändringen är bara en del i större planer för Göteborg. Snart inleds nästa etapp av ”Projekt Skeppsbron”, med ett parkeringsdäck under marken och flerfamiljshus vid älvkanten. – Under första hälften av 1900-talet sjöd det här området av liv och rörelse med hamnverksamhet och skärgårdstrafik. Det här är ett sätt att återerövra älvstranden för oss, säger Marie Björk. /