TIDNINGEN TILLVÄXT 1
TIDNINGEN TILLVÄXT Mobil laserskanning kan ge mer
exakta träddata
TIDNINGEN TILLVÄXT Skogen måste växa snabbare
TIDNINGEN TILLVÄXT Stor efterfrågan på skogens tre
dje sortiment
TIDNINGEN TILLVÄXT Marocko är störst på solkraft i
hela världen
TIDNINGEN TILLVÄXT Att investera ett par tusen kro
nor i ett digitalt kontor kan vara en tidsbesparing
TIDNINGEN TILLVÄXT Jakthundarna behåller sin popul
aritet i landet
TIDNINGEN TILLVÄXT Vårdar sin skog
TIDNINGEN TILLVÄXT Christian Rinman vet allt om ma
rkintrång i lantbruk
l 3. Marken Intrång på Wallstanäs Intrång från 19
41, då Christian Rinmans farfar köpte Wallstanäs: 1998 Optokabel 2000 Mobiltelefonmaster 2004 Förbud mot kemiskt växtskydd med anledning av Norrvattens vattentäkt 1945 50 procent av skogen exproprieras till Rosersbergs infanteriskjutskola 1948 220 kV kraftledning genom gården 1955 Käppalatunneln (avloppstunnel) 1962 Motorvägen E4 1972 Norrvattens Huvudvattenledning 1 000 mm till Märsta Skoltomten Råbergsskolan 1995 Arlanda Expressjärnväg 1995 Banverkets kraftledning 1998 Fortums värmekulvert Märsta– Upplands Väsby år. Christian Rinman berättar att han på sätt och vis är mentalt förberedd på intrång, med tanke på gårdens historia. Han vet att det är en fördel att anlita bra rådgivare och att säkerställa att den som exproprierar betalar rådgivarnas arbete. – Det gäller att få gestaltningen så att den hindrar vår verksamhet så lite som möjligt. Sådant går att påverka om man kommer in tidigt. Det gjorde också stor skillnad ekonomiskt för mig, säger han. Wallstanäs Wallstanäs innefattar knappt 500 hektar, varav 250 hektar åker och resten skog och vatten. Sedan 2015 är jorden utarrenderad. På gården finns hästverksamhet i form av en veterinärklinik och inackorderingsstall, samt uthyrning av bostäder, reklamplatser, förråd och mobilmaster. markintrång stambanan, fiberkablar och flyget ovanför oss, säger Wallstanäs nuvarande ägare Christian Rinman. De senaste ärendena är en motorvägspåfart som blev klar 2013 och en gång och cykelväg, färdig 2017. Motorvägspåfarten höll Trafikverket på att projektera och bygga i 5–6 Avverkning i Jämtland, 1911. FOTO: SLU Trakthyggesbruk i stället för blädning I början av 1900-talet diskuterade man intensivt vilken metod som var mest fördelaktig – trakthyggesbruk eller den nya metoden, blädning. Blädningen, som påminde om plockhuggning, övergavs dock allt mer i början av 1910-talet till förmån för trakthyggesbruket. EN DETALJ SOM han gärna framhåller är vikten av att sätta gränser för var de som gräver och bygger får uppehålla sig. Helst bör man sätta upp stängsel. – Annars har man grävmaskiner där de absolut inte ska vara, säger Christian Rinman. I efterhand tycker han att Trafikverket fick till utformningen av både påfarten och gång och cykelvägen på ett bra sätt, även om småsaker kunnat vara annorlunda. – Man kan titta på en motorvägspåfart på olika sätt. Företagaren Christian tycker att det blivit sämre, eftersom över tio hektar försvann. Privatpersonen Christian tänker att det blivit lättare att snabbt ta sig ut på motorvägen, säger han. 2010 Flytt av Norrvattens vattenledning 2013 Motorvägspåfart 2016 Utvidgat strandskydd 2017 Gång- och cykelväg + rondeller När han vill tänka positivt på intrången har de ökat intäkterna för gårdens uthyrning av bostadshus, eftersom kommunikationsmöjligheterna blivit bättre. Gården kan också i högre grad sälja reklamplatser längs E4. Det han fortfarande retar sig lite på är senfärdigheten i hanteringen hos Trafikverket. – Det tog fyra år att få betalt för påfarten, och gång och cykelvägen har vi inte fått betalt för ännu. Ett möte vi skulle ha minns jag speciellt, för de hade inte förberett det trots att vi fått vika en eftermiddag åt detta möte, säger han. CHRISTIAN RINMAN SER det som självklart att de intrång som gjorts på Wallstanäs behövde göras där. Däremot reflekterar han ofta över den värdefulla jordbruksmark som försvinner till synes lättvindigt. De som planerar har ett stort ansvar, för där man drar fram vägar kommer det automatiskt att byggas upp verksamheter som slukar mark runt omkring. – Man åker genom landet och ser vägar breda ut sig. Vi verkar totalt ha glömt bort att man ska vara rädd om jordbruksmark. Det är en ändlig resurs vi förbrukar, säger han. n Skogstaxeringslag 1923. FOTO: SLU Tillväxt 23 Riksskogstaxeringen kom på 1920-talet På 1920-talet var det samlade virkesförrådet mindre än någonsin. Då tillkom Riksskogstaxeringen, en regelbunden inventering av de svenska skogarna. Tack vare taxeringen vet vi att det svenska förrådet av växande skog i stort sett har fördubblats sedan den första inventeringen.
TIDNINGEN TILLVÄXT Renskötseln är livet för Anja
TIDNINGEN TILLVÄXT SLU går in för smartare samarbe
ten
TIDNINGEN TILLVÄXT Amortering vid avverkning på be
lånad fastighet – vad gäller?