TIDNINGEN TILLVÄXT

TIDNINGEN TILLVÄXT 1 TIDNINGEN TILLVÄXT Mobil laserskanning kan ge mer exakta träddata TIDNINGEN TILLVÄXT Skogen måste växa snabbare MARKNAD Mer betalt för råvaran med bioraffinaderi er Sverige ligger i startgro - parna för att höja värdet på skogs- och lantbruksrester genom bioraffinaderier. För markägare kan det betyda att värdet på råvaran stiger. Text Tina Andersson Skog Tanken bakom bioraffinaderier är att göra det mesta och det bästa av allt som kommer fram i en produktion där man använder biologisk råvara. Det betyder att förädla även restprodukterna maximalt. – Konceptet går ut på att utnyttja råvaran så optimalt som möjligt, säger Magnus Hallberg, vd i RISE Processum. Det är ett dotterbolag till Magnus Hallberg forskningsinstitutet RISE. Magnus Hallberg är också processledare på Vinnväxtinitiativet Framtidens bioraffinaderi. ETT EXEMPEL SOM många tittar på är att tillverka fordonsbränsle och kemikalier av massabrukens överskott av lignin, som i dag eldas för elproduktion. Ett annat exempel är att röta avloppsslam till biogas. Ännu så länge är det bara en liten andel av skogs och lantbruksindustrins sidoströmmar som förädlas så här, men potentialen är stor. Det finns olika definitioner av när en industri räknas som bioraffinaderi. Därför är det svårt att säga hur många som finns i Sverige. – Det är något av en glidande skala. Det finns de industrier som redan i dag plockar ut några nya produkter av restprodukter. Vi har börjat pimpa våra bruk åt 8 Tillväxt 5 frågor till ... ... Martina Schagerlund, lantbrukare som har gått Handelshögskolan Executive Educations managementprogram för företagsledare inom de gröna näringarna, subventionerat av LRF, Lantmännen, Länsförsäkringar och SLA. Text Tina Andersson Varför vill du bli bättre på management? – Jag vill komma framåt och då måste man våga förändra. Jag har två företag, Lindholms Gård och Rekarnekött, som jag vill utveckla och driva med bättre lönsamhet. Management handlar inte bara om personal utan också om att styra företaget. Vad tycker du om kursen? – Det är nog den mest proffsiga utbildning jag har gått. Den ger allt det jag behöver. Vi har haft föreläsare i toppklass och upplägget har varit otroligt bra. Vi har exempelvis fått verktyg för hur man kan jobba med investeringskalkyler, varumärkesbyggande och innovationer och hur man genomför svåra Jag trodde att jag var kreativ och spontan, men här handlar det verkligen om att utmana sig själv. samtal, vinner förtroende och ger feedback. Vad är det bästa du lärt dig? – Jag trodde att jag var kreativ och spontan, Vad är ett bioraffinaderi? l Ett bioraffinaderi är en anläggning för produktion av produkter (kemikalier, material, bränsle och energi) från en biobaserad råvara. l Ett bioraffinaderi kan jämföras med ett oljeraffinaderi där råolja raffineras till många olika produkter. l Begreppet bioraffinaderi började användas för cirka 20 år sedan för en process eller del av industriell process för omvandling av biomassa till gröna produkter, vilka tidigare varit fossilbaserade. KÄLLA: WIKIPEDIA, CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Domsjö Fabriker är ett bioraffinaderi i Örnsköldsvik som förädlar virkesråvara till specialcellulosa, lignin och etanol. FOTO: DOMSJÖ bioraffinaderihållet och det är ju bra. Men för att ställa om till en bioekonomi krävs mer, och att även nya bioraffinaderiteknologier realiseras, säger Magnus Hallberg. Han förklarar att Sverige riskerar att halka efter. Vi ligger bra till när det gäller forskning, men behöver ta steget mot storskaliga anläggningar. Bioraffinaderier är viktiga för det framtida klimatets skull. De ökar andelen förnybar råvara inom framställning av sådant som kemikalier, textilier och plast. Ekonomin kan också förbättras för både samhället och enskilda genom att industrier blir mer konkurrenskraftiga. Ett exempel är att utveckla protein till fiskfoder genom att använda sockerinnehållet i vedråvara. – Det är svårt att konkurrera med oljan, men när det gäller exempelvis protein finns ingen konkurrens med en fossil lösning, säger Magnus Hallberg. FÖR MARKÄGARE KAN högre värde på slutprodukterna leda till större efterfrågan på råvaran. Magnus Matisons är projektledare inom bioekonomi vid den ickevinstdrivande organisationen BioFuel Region. Han tror att skogsägare får mer betalt för massaved och avverkningsrester när bioraffinaderier kommit i gång på allvar. – Priserna kommer att stiga, tror jag. Det går nog att få lönsamhet i gallringarna på ett annat sätt än i dag, säger Magnus Matisons. Han poängterar att skog växer Magnus Matisons långsamt och att det inom överskådlig framtid fortsätter att vara sågtimret som skapar störst rotnetto för skogsägare. Hans tips till skogsägare är att sikta på att få fram timmer av så hög kvalitet som möjligt till sågverksindustrin. Genom skötsel, gödsling och eventuellt inslag av andra trädslag ökar även antalet kubikmeter klenare stammar, grenar och toppar som kan användas av bioraffinaderier. – Prioritera att gallra i rätt tid. Tänk på både ökad kvalitet och ökad tillväxt. n men här handlar det verkligen om att utmana sig själv. Kursen visar hur fasta vi är i hur vi tänker. Vi har fått göra övningar som att ta bort den viktigaste delen i en produktion, till exempel jorden eller alla maskiner i ett jordbruk, och komma på ett sätt att klara produktionen ändå. Hur var det att gå kursen med branschkollegor? – Det var bra. Samtliga kursdeltagare, 24 stycken, är företagare inom det gröna näringslivet. Vi har mycket gemensamt. Man kan säga att det är lärarna som står för det annorlunda! Vilka tycker du ska gå kursen? – De som vill utveckla sina företag och utmana sig själva. Kursen är på 12 dagar, uppdelat på 4x3 dagar under bara några månader. Man behöver ha tid att jobba mycket hemma med analyser och strategier mellan tillfällena. n Utbildningen hölls på LRF:s konferensanläggning Sånga Säby utanför Stockholm. Martina Schagerlund Vad tycker du om Skogsstyrelsens nya rapport? Tillväxt 9 MARKNAD Framtidens flaska Pappersflaskan för kolsyrade drycker är ett samarbetsprojekt mellan BillerudKorsnäs och aktörer inom barriärer, design och teknik. I tillverkningsprocessen används en teknik som kallas termoformning eller impulstorkning, där fibermassa sprutas in och torkas under högt tryck i en sluten form. MARKNAD FOTO: BILLERUDKORSNÄS FOTO: SÖDRA Skogsråvaran kan numera användas till tillverkning av olika typer av drivmedel, lim eller förpackningskartonger för vätska. FOTO: SHUTTERSTOCK Den återvinningsbara, biologiskt nedbrytbara pappersflaskan är en av framtidsprodukterna hos BillerudKorsnäs. FOTO: ECOPAC Pappersbatteri Forskare på Uppsala universitet är med och utvecklar framtidens pappersbatteri. Små pappersbatterier kan tillsammans med sensorer öppna vägen mot förpackningar som kan spåras genom hela transportkedjan. FOTO: BILLERUDKORSNÄS Nya produkter gör svensk skog till vinnare Svensk massa- och pappersindustri frodas medan andra basindustrier som varv och textil har lagts ned. Mycket av framgången beror på framsynta skogsägare, hållbarhetstrenden och satsningar på innovationer. Text Tina Andersson Skog – Den stora skillnaden mot till exempel textilindustrin är att vi har skogen med råvaran i Sverige. Nu när många dessutom önskar att samhället blir mer hållbart och fossilfritt har efterfrågan på skogsprodukter ökat eftersom råvaran är förnybar, säger Torgny Persson, forsknings- och innovationsdirektör på branschorganisationen Skogsindustrierna. 6 Tillväxt Massa- och Torgny Persson pappersindustrin har tagit chansen att utveckla sina klassiska produkter och de har flyttat en del produktion längre fram i värdekedjan. Exempel är satsningar inom hygienpapper och på förpackningskartong för vätska. Mer oväntade innovatioSAMTIDIGT SOM branschen ökat inom kartong och andra växande segment har den avvecklat kapacitet där efterfrågan minskar, exempelvis inom tidningspapper och grafiskt papper. – Hade vi legat kvar med lika stor produktion av tidningspapper hade vi haft det mycket svårare i dag, säger Torgny Persson. Henrik Brodin är strategisk ner ser också dagens ljus, som olika typer av drivmedel, lim och lätta material. Lätta material är starka, hållbara material, tillverkade av skogsråvara med högteknologiska metoder. affärsutvecklare på Södra, som driver tre massabruk. Han framhåller att marknaden för massa går i cykler och att en viktig framgångsfaktor för Södra varit skogsägarna som äger företaget. – De står för Henrik Brodin ett långsiktigt ägande och har förståelse för att det kommer både goda och dåliga år som jämnar ut återbäring och betalning för råvaran över tid, säger Henrik Brodin. Två strategiska val har också visat sig särskilt lyckade. Det gamla valet att inte ha egna pappersmaskiner utan fokusera på avsalumassa har gjort att Södra succesivt kunnat ställa om produktionen när efterfrågan ökat på hygienmassa och samtidigt minskat på tidningspapper. Valet att satsa på att bli elproducent för sådär tio år sedan gynnade Södra vid nedgången i massamarknaden för fem år sedan. När lönsamheten i massa minskade fanns elaffären kvar. – Nu jobbar vi mycket med att optimera processer och kundnytta plus att utveckla nya produkter som löser morgondagens problem. Våra biologiskt nedbrytbara, fossilfria tråg för färdigmat testas i England och nästa år blir vi först i världen med att rena råmetanol, säger Henrik Brodin. BJÖRN LYNGFELT ÄR kommunikationsdirektör vid SCA, som är verksamt i norra Sverige och äger Europas största skogsinnehav på 2,6 miljoner hektar. Han beskriver att företaget skött skogen så att den ska erbjuda minst lika mycket råvara, upplevelser och biologisk mångfald i framtiden som i dag. På 50 år har virkesförrådet ökat med över 50 procent. SCA:s industrier med bland annat massa, tryckpapper och kraftliner ska skapa så höga värden som möjligt av skogen och ta väl vara på hela träden. Det gäller både egen och andras skog i regionen. – Vi har investerat över femBjörn Lyngfelt ton miljarder under de senaste tio åren i effektiva och konkurrenskraftiga anläggningar och i att förflytta oss framåt i värdekedjan, säger Björn Lyngfelt. BillerudKorsnäs har valt att fokusera helt på material och Fossilfria tråg Det biologiskt nedbrytbara materialet Durapulp går att kompostera och kan användas till olika ändamål. Bilden visar fossilfria tråg. Durapulp används även som emballage för livsmedel och konsumtionsvaror. lösningar till förpackningar, ett segment där behovet växer globalt. Missionen är att utmana konventionella förpackningar för en hållbar framtid. Företaget har en tydlig innovationsagenda. Två av de projekt som röner stort hopp inför framtiden är en återvinningsbar och biologiskt nedbrytbar pappersflaska för kolsyrade drycker och ett pappersbatteri som banar väg för energilagring i förpackningar. – Det finns en Bernd Schmitz mängd applikationer att titta närmare på och utveckla framöver. Ett intressant faktum är att när papper uppnår en töjbarhetsgrad om 60 procent så är det i princip möjligt att ersätta all plast med papper, säger Bernd Schmitz, kommunikationschef vid BillerudKorsnäs. TOMMY WIKSAND ÄR affärsutvecklingsdirektör vid Holmen Paper. Företaget har som strategi att använda färska fibrer från den svenska skogen i stället för returpapper. Det ger möjlighet att producera ljusa papper med olika typer av ytor och tjocklekar – en stor konkurrensfördel gentemot andra papperssorter. – Det absolut viktigaste inför framtiden är att vi kan använda skogen och våra klimatsmarta produkter som ett alternativ till plast och bidra till de positiva effekterna en växande skog har för att förhindra den globala uppvärmningen. I Tommy Wiksand dag finns det de som vill begränsa våra möjligheter att bruka skogen, vilket skulle få stora negativa effekter för klimatet, säger Tommy Wiksand. n Tillväxt 7 Matts Söderström, skogschef vid Mellanskog, skogsägare och jägare: – Det är kul och bra att frågan Tillväxt har tidigare vid flera tillfällen skrivit om skogens nya produkter, bland annat i nr 4 2018 och nr 2 2019. Några exempel på nya skogsprodukter är fordonsbränsle, kemikalier, flaskor tillverkade av papper samt pappersbatterier. om produktionshöjande åtgärder lyfts. Vi ser stora möjligheter med att röja mer och plantera bra plantor, men det behövs mycket information och utbildning för att förslagen i rapporten ska bli verklighet bland skogsägarna. Jag vill poängtera att klövviltet behöver förvaltas i sin helhet och med lokala ögon. Det fungerar inte att ha fulla stammar av allt samtidigt i ett område, alltså älg, kronhjort, dovvilt och rådjur. Avskjutning behövs för att komma i gång, men vi behöver sätta tall på tallmarker också för att odlingen ska komma i balans på sikt. Att skapa mer foder på andra sätt är bara en del av lösningen på problemet med betesskador. Matts Söderström Skogsskötsel med nya möjligheter Rapporten är sammanställd av Samverkansprocess skogsproduktion, som Skogsstyrelsen tog initiativ till 2016. Stora delar av branschen har varit med och sammanställt förslag för effektivare produktion. Gödsling sätter fart På kort sikt (10–20 år) ger gödsling störst tillväxt, men för fullskalig användning krävs en förändring av nuvarande regelverk. På lång sikt (50–100 år) ger förbättrat plantmaterial mest. Konkreta förslag Exempel ur rapporten: Viltbete: Staten omprövar förvaltningssystemet om skadenivån inte är acceptabel 2021. Odlingsmaterial: Skogforsk och berörda intressenter utreder kvantifiering, urvalskriterier, finansiering, anläggning och skötsel av fjärde generationens fröplantager. Skötsel: Skogsstyrelsen gör en översyn av föreskrifterna till skogsvårdslagen för ökad gödsling och användning av behovsanpassad gödsling. Infrastruktur: Staten intensifierar förbättringar och omklassning av vägar för ökad användning av tyngre och längre fordon. Malin Sahlin, sakkunnig i skogsfrågor, Naturskyddsföreningen: – Vi har varit delaktiga i arbetet med att ta fram rapporten, men reserverar oss mot slutrapporten. Den främsta anledningen är att flera av förslagen inte är förenliga med ett hållbart skogsbruk. Detta gäller inte minst förslagen om gödsling, dikningsåtgärder och främmande trädslag samt förslag om regelförenklingar. Det är jättebra att rapporten tydliggör att föreslagna åtgärder inte ska ske i skogar med höga naturvärden. Dock saknas vetenskapligt stöd för de mest intensiva åtgärder som föreslås, det vill säga att dessa kan göras utan att motverka miljömålen i skogen. Malin Sahlin Sara Nilsson, skogsägare, skogsekonomiföretagare, styrelsemedlem Spillkråkan: – Som skogsägare känner jag att flertalet av förslagen i rapporten flyttar sig lite från det gamla tänket ”så här har vi alltid gjort”. Det är bra, men för att rapporten inte ska bli en skrivbordsprodukt behövs fler människor som utför åtgärderna i hela landet. Hur ska vi till exempel få en påfyllning av folk som vill köra skördare? Många skogsjobb innebär ganska låg lön och mycket ensamarbete. Det behövs också en starkare tillit till skogsägarens egna beslut och att besluten respekteras. Sara Nilsson Tillväxt 9 TIDNINGEN TILLVÄXT Stor efterfrågan på skogens tre dje sortiment TIDNINGEN TILLVÄXT Marocko är störst på solkraft i hela världen TIDNINGEN TILLVÄXT Att investera ett par tusen kro nor i ett digitalt kontor kan vara en tidsbesparing TIDNINGEN TILLVÄXT Jakthundarna behåller sin popul aritet i landet TIDNINGEN TILLVÄXT Vårdar sin skog TIDNINGEN TILLVÄXT Christian Rinman vet allt om ma rkintrång i lantbruk TIDNINGEN TILLVÄXT Renskötseln är livet för Anja TIDNINGEN TILLVÄXT SLU går in för smartare samarbe ten TIDNINGEN TILLVÄXT Amortering vid avverkning på be lånad fastighet – vad gäller?