TIDNINGEN TILLVÄXT

TIDNINGEN TILLVÄXT 1 TIDNINGEN TILLVÄXT Mobil laserskanning kan ge mer exakta träddata TIDNINGEN TILLVÄXT Skogen måste växa snabbare TIDNINGEN TILLVÄXT Stor efterfrågan på skogens tre dje sortiment TIDNINGEN TILLVÄXT Marocko är störst på solkraft i hela världen TIDNINGEN TILLVÄXT Att investera ett par tusen kro nor i ett digitalt kontor kan vara en tidsbesparing TIDNINGEN TILLVÄXT Jakthundarna behåller sin popul aritet i landet TIDNINGEN TILLVÄXT Vårdar sin skog TIDNINGEN TILLVÄXT Christian Rinman vet allt om ma rkintrång i lantbruk TIDNINGEN TILLVÄXT Renskötseln är livet för Anja REPORTAGET Anja Fjellgren Walkeapää och hennes pa ppa Per Jon jobbar tillsammans med rennäringen. ”Det är viktigt att ha någon annan som man kan ta lärdom av och det är lättare att arbeta med renarna när man är två, till exempel när man behöver flytta renarna”, säger Anja. > rasism mot samer som han växte upp med i det svenska samhället och om den långa kamp som förts, inte minst rättsligt, för att samerna ska kunna fortsätta med renskötseln. Rätten till land och vatten, det är det allt handlar om. – Har man kunskap så går det att samsas om både renskötsel och skogsbruk, så länge man gör det på lika villkor och tar medveten hänsyn, säger Anja Fjellgren Walkeapää. DE ÄR ÖVERENS om att skogsbolagen är hårdhänta och att det Per Jon kallar för gammelskogar snart är borta. – Efter min utbildning har jag fått en del insikter och jag tror att det är väldigt stor skillnad på skogsbolag och privatägande. Privatägda skogar, det är hälften av Sveriges areal. Ofta vill de kanske inte avverka sin skog, men är så illa tvungna för att de behöver pengar. Det finns en liknande tradition och relation till sin skog inom familjeskogsbruket som renskötare har till sina renar. Skogsbolagen 32 Tillväxt Har man kunskap så går det att samsas om både renskötsel och skogsbruk, så länge man gör det på lika villkor och tar medveten hänsyn. Anja Fjellgren Walkeapää har helt andra incitament och när det är så vidsträckta områden som i Norrland, då kan de avverka större arealer. Renbetesmarkerna blir mer och mer fragmenterade, konstaterar Anja Fjellgren Walkeapää, som fightades mycket också under utbildningen på SLU. Som hon ser det är renskötseln väldigt osynliggjord även där. Hon menar att skogspolitiken och lagstiftningen måste vara mycket tydligare med att beskriva begränsningar och möjligheter för skogsbolagen och de små skogsägarna. FAR OCH DOTTER är inte särskilt positiva när de funderar högt över framtiden. Inte minst oroas de över klimatförändringarna, som påverkar alla, även samerna och deras renskötsel. – Majoriteten av samebyarna måste stödutfodra sina renar vintertid. Först blir det snö eller regn i oktober, sen kommer värmen tillbaka och så blir det kallt igen, då blir det en isskorpa i markskiktet som gör att renarna inte kan gräva efter mark lavar, det de lever av. I och med att skogsbruket har gjort att både mark och hänglaven minskats finns det inte någon form av bete för renarna och då måste man stödutfodra eller helutfodra med antingen pellets eller hö. Det kostar väldigt mycket pengar. OM HON HAR mycket att göra och tänka på nu så kan det bli ännu mer framöver. Hon är inne på att även engagera sig kommunpolitiskt, för att förändra saker i Härjedalens kommun. – Efter mina studier har jag blivit tio gånger hårdare i mina åsikter, tio gånger mer bestämd. Nu kan jag kombinera traditionella samiska kunskaper och egna erfarenheter från renskötseln med tankar från forskarvärlden. Jag har många lösningar på hur man kan få till ett rationellt skogsbruk men ändå se till så att man kan försäkra sig om renbete i många år framöver. Det är bara omvärlden som måste våga tänka annorlunda. n TIDNINGEN TILLVÄXT SLU går in för smartare samarbe ten TIDNINGEN TILLVÄXT Amortering vid avverkning på be lånad fastighet – vad gäller?