TIDNINGEN TILLVÄXT

TIDNINGEN TILLVÄXT 1 TIDNINGEN TILLVÄXT Mobil laserskanning kan ge mer exakta träddata as in med laser 5 frågor till ... ... Roger Johan sson, chef för Svenska Skogsplantor. Företaget går över helt till mekaniska skydd mot skadeinsekten snytbagge från och med nästa år. Text Tina Andersson Varför slutar ni med kemiska snytbaggeskydd? – Många är oroliga för hur de kemiska preparaten påverkar annat i naturen. Massdöden bland bin i Europa är ett exempel på frågetecken. Efterfrågan på kemiska skydd hos oss har fallit i många år, så vi går i takt med marknaden. Vad använder ni i stället? – Vi har jobbat i femton år med att ta fram Conniflex, som är ett skydd av lim och sand som snytbaggen inte gnager igenom. Det är tio år sedan skyddet kom ut på marknaden, så vi har haft tid att se att det fungerar. Jag hade modiga företrädare då, för 10–15 år sedan, och det gör att vi nu kan ligga i framkant. Det är vi stolta över. Det här upplevs nog som en stor skräll, inte minst i andra länder. Hur har nyheten tagits emot? – Det här upplevs nog som en stor skräll, inte FOTO: COWI Det mobila mätsystemet som användes i projektets senaste studie, publicerad 2018. minst i andra länder. Vi hade Conniflex på 50 miljoner barrträdsplantor förra året och har licensierat ut tekniken även till andra. Sammanlagt behandlades 80 miljoner plantor. Snytbaggen finns i hela södra och mellersta Sverige, och mer i Norrland än många tror. Hur mycket dyrare är det? – Egentligen blir det billigare än ett kemiskt Xxxxxx skydd, eftersom det kemiska skyddet behöver förnyas efter ett år. Conniflexplantan är 5–10 procent dyrare, men skyddet varar i två år. Risk för gnag finns under ungefär två år. Utmaningar i processen? – Skyddet måste vara elastiskt när plantan FOTO: JOHAN HOLMGREN/SLU Genom automatisk datainsamling i 3D detekterar och mäter den mobila skannern trädstammar. FOTO: JOHAN HOLMGREN/SLU FOTO: JOHAN HOLMGREN/SLU Tillväxt 7 Den handhållna COWI Zeb 1 är en av de laserskannrar som testats i projektet. växer. I produktionen ska lagom mycket lim sprutas på och kunna rinna längs stammen. Sedan blåser vi på fina sandkorn med luft och härdar i lufttork. Vi jobbar för att vidareutveckla processen, så att nästa generation skydd ska bli lite billigare och ännu bättre. n Risken för snytbaggeskador är störst i södra och mellersta Sverige, men snytbaggen börjar bli ett allt större problem även i Norrland. Roger Johansson TIDNINGEN TILLVÄXT Skogen måste växa snabbare TIDNINGEN TILLVÄXT Stor efterfrågan på skogens tre dje sortiment TIDNINGEN TILLVÄXT Marocko är störst på solkraft i hela världen TIDNINGEN TILLVÄXT Att investera ett par tusen kro nor i ett digitalt kontor kan vara en tidsbesparing TIDNINGEN TILLVÄXT Jakthundarna behåller sin popul aritet i landet TIDNINGEN TILLVÄXT Vårdar sin skog TIDNINGEN TILLVÄXT Christian Rinman vet allt om ma rkintrång i lantbruk TIDNINGEN TILLVÄXT Renskötseln är livet för Anja TIDNINGEN TILLVÄXT SLU går in för smartare samarbe ten TIDNINGEN TILLVÄXT Amortering vid avverkning på be lånad fastighet – vad gäller?