TIDNINGEN TILLVÄXT 1
TIDNINGEN TILLVÄXT Mobil laserskanning kan ge mer
exakta träddata
TIDNINGEN TILLVÄXT Skogen måste växa snabbare
TIDNINGEN TILLVÄXT Stor efterfrågan på skogens tre
dje sortiment
TIDNINGEN TILLVÄXT Marocko är störst på solkraft i
hela världen
TIDNINGEN TILLVÄXT Att investera ett par tusen kro
nor i ett digitalt kontor kan vara en tidsbesparing
TIDNINGEN TILLVÄXT Jakthundarna behåller sin popul
aritet i landet
TIDNINGEN TILLVÄXT Vårdar sin skog
TIDNINGEN TILLVÄXT Christian Rinman vet allt om ma
rkintrång i lantbruk
Äganderätten Juristen: ”Skriv inte på några Räkna
med att en planerad expropriation blir av. Anlita hjälp och försök förhandla fram fördelar för dig själv. Det är några av juristen Filip Herlitz råd till markägare. Text Tina Andersson Foto Kristina Sahlén FILIP HERLITZ ÄR vd på juristbyrån Argum. Han förklarar att om ett privat företag med affärsmässigt intresse vill använda någon annans mark sker förhandlingarna som regel utifrån avtalsrätten. Då finns oftast en möjlighet för markägaren att avstyra intrånget. Det är svårare att hindra ett planerat intrång som handlar om allmännytta, exempelvis vägar och järnvägar. Då gäller expropriationslagen. Den säger att en fastighet får tas i anspråk till sådana ändamål. – Det första man ska göra som – Väldigt ofta försöker den part som gör intrånget få till en frivillig lösning. Då har man ingen automatisk rätt till juridisk hjälp, men man kan skriva ett avtal om att parten som gör intrånget ska betala för den, säger Filip Herlitz. Han betonar att det är viktigt att komma överens med expropriatören om betald experthjälp i ett tidigt skede. Det första som brukar hända vid ett planerat intrång är att markägaren får en bunt papper i brevlådan. Där tycker Filip Herlitz att det är bra att snabbt ringa till expropriatorn och be att få alla underlag som gäller fastigheten, inklusive uppgifter om motpartens värdering. – Skriv inte på några papper direkt. Filip Herlitz Du vill minimera intrånget och maximera ersättningen. Den ersättning du kan få utgår från marknadsvärdesminskningen på fastigheten och tillfälliga skador, säger han. markägare är att vara lite självkritisk. De flesta vill ju ändå att det ska finnas tillgång till sådant som bra kommunikationer och avlopp. Ta fram en karta och försök se på saken med neutrala ögon. Är det här ett lämpligt ställe att dra det? säger Filip Herlitz. EFTERSOM INTRÅNGET troligtvis blir av är det en stor fördel om man som markägare kan flytta sitt fokus. Det gäller att försöka tänka mindre på att vilja få bort det som ska göras och mer på hur man ska få det så fördelaktigt som möjligt ur gårdens perspektiv. Enligt huvudregeln i expropriationslagen har markägaren rätt till ett juridiskt biträde om ärendet skulle bli en rättslig tvist. NÄR FRÅGAN OM betald hjälp är klar är det en god idé att skaffa egna underlag för vad fastigheten är värd. Man kan anlita en skicklig mäklare som vet vad en vacker utsikt kostar, lantbruksrådgivare för värdering av sämre arrondering och virkesköpare för att räkna på skogen. Expropriatören utgår från tabeller och normer, men det finns förhandlingsutrymme. Tillfälliga skador är det bra att tänka lite extra kring. Om det till exempel behövs tillgång till en uppställningsplats för vägbyggets maskiner kan man skriva ett separat avtal för det. Om det behövs en tillfällig väg kan markägaren få ersättning för att den får byggas. Sedan kan vägen lämnas Tänk på: l Fokusera på vilka fördelar intrånget kan innebära för gården. l Se till att få ett fullödigt underlag, så du ser vad du tar ställning till. l Anlita experthjälp. l Begär en värdering så fort som möjligt från motparten och ta fram en egen. Tillträdesdagen gäller för ersättning, och då kanske värdet kan räknas upp. l I vissa fall finns chans till bytesmark (dock vanligare förr). l Det kan ta lång tid innan planen slås fast, men du kan få inskränkningar tidigt. Möjligheter till förtida inlösen är små. Att hindra intrång som handlar om allmännytta, exempelvis vägar och järnvä till att i stället se hur man kan dra nytta av det. Generellt sett är de stora bolagen ganska bra att ha att göra med, men de har också i uppgift att inte gödsla med pengar. Filip Herlitz Avverkning med stocksåg. 24 Tillväxt Blädningens återkomst och fall På 1930-talet, när ekonomin var svag, återkom blädningsbruket eftersom det inte krävde någon dyr återplantering av träd utan byggde på att skogen självföryngrade sig. 1948 gjorde dock en ny skogspolitik entré och blädningen försvann. Nu prioriterades en hög, jämn virkesproduktion. kvar och komma till nytta på gården om man tagit chansen att påverka sträckningen. – Man kan även utsträcka ansvaret till kommande skador. Det brukar inte vara med som standardskrivning, men man kan få till avtal om ersättning för ökad stenighet på potatisjordar, till exempel. Filip Herlitz påpekar att det brukar gå att förhandla fram bättre avtal om Motorsågen Como comet från 1949. FOTO: AB COMO
TIDNINGEN TILLVÄXT Renskötseln är livet för Anja
TIDNINGEN TILLVÄXT SLU går in för smartare samarbe
ten
TIDNINGEN TILLVÄXT Amortering vid avverkning på be
lånad fastighet – vad gäller?