TIDNINGEN TILLVÄXT 1
V I R K E S A F FÄ R E N ska givetvis ingå en män
gd uppgifter om beståndet, men även information som var virket ska läggas, vilken väg som ska användas, vilka träd som ska undantas med mera. Tina Westlund brukar inte begränsa antalet anbudsförfrågningar. – Har du ett anbudsunderlag färdigt så då kan man lika väl skicka det till tio i stället för fem. Då får fler chansen. Det är bara ett mejl, så det är enkelt, säger hon. När säljaren får tillbaka anbud för kan jämföras med varandra måste alla virkesköpare få samma anbudsunderlag. Där rotpost och ser vem som betalar bäst och bedömer att det är en pålitlig köpare, ja, då är affären i princip klar. Datum för betalningen görs upp direkt vid försäljningen. Leveransrotköp Den säljare som i stället väljer, eller måste välja, formen leveransrotköp får vänta längre på pengarna. – Det blir en längre process. Då vet man inte hur mycket kubik det är förrän det är avverkat och inmätt vid industri. Även om det är säkert vad man får per kubikmeter så vet man inte hur många kubik det är, säger Tina Westlund. Vid leveransrotköp kan säljaren ibland avtala om en viss del av likviden i förskott. Avverkningsuppdrag Vid ett avverkningsuppdrag används prislistor på timmer och massaved och kostnaden för avverkningen dras bort i efterhand från virkesinkomsten. Detta är den vanligaste formen för virkesaffärer i Sverige, men ingen favorit hos skogsrådgivarna på Hushållningssällskapet. De avråder säljarna generellt eftersom buden är svåra att jämföra. – Det finns tillfällen när jag rekommenSkördarens aggregat med gran i greppet. derar avverkningsuppdrag. Om det kanske är avverkning på en ö eller på andra sidan av en blöt myr. Man vet inte om man överhuvudtaget kommer att lyckas få ut virket till väg. När det är alldeles för stora risker för köparen, då är det inte maximering av intäkten som är viktigast, utan hur 22 | Tillväxt Nr 1 2013 FOTO: STEFAN ÖRTENBLAD/SKOGENBILD