TIDNINGEN TILLVÄXT 1
G Å R D S FÖ R E TAG E T Startade upprop på Faceb
ook – Det är jätteroligt att så många bryr sig och stöttar oss mjölkbönder till hundra procent. Nu vet jag att folk är beredda att betala mer för mjölken, och att det är värt att kämpa vidare. TEXT: HANS SANDSTRÖM DET SÄGER ELISABETH BÄCKSTRÖM på Björkils gård utanför Åmål. I höstas startade hon Facebookgruppen ”Rädda mjölkbönderna” för att vädja till konsumenterna att köpa svenskt. I början av december hade runt 23 000 personer gillat uppropet och ett par hundra lagt in kommentarer om att de är beredda att betala mer om det krävs för att bevara det öppna landskapet. – Vi mjölkbönder behöver bättre förutsättningar så att vi kan leva på det vi gör och behålla våra djur. Vår gård har 140 mjölkkor i ekologisk produktion men för att klara oss behöver vi sidointäkter från en entreprenadverksamhet, säger Elisabeth Bäckström till Tillväxt. Styrkt av gensvaret planerar hon en namninsamling på samma tema. Hon hoppas kunna lämna över en lista till jordbruksminister Eskil Erlandsson där många tusen personer kräver bättre villkor för mjölkbönderna. » Nu vet jag att folk är beredda att betala mer för mjölken, och att det är värt att kämpa vidare.« Elisabeth Bäckström Starkt ökande import Det pris som gårdarna får för mjölken har varierat kraftigt de senaste åren. Det är en följd av att mjölk marknaden är internationell, och att världsmarknadspriset slår igenom på priset i Sverige. Stor produktion i bland annat USA tidigare i år pressade priset i världen. En annan faktor som påverkar priset i vårt land är den ökande importen. I dag är nästan en tredjedel av de mjölkprodukter svenskarna konsumerar baserade på utländsk mjölkråvara, uppger Lennart Holmström på LRF mjölk, tidigare Svensk mjölk. – Det motsvarar uppåt 90 000 ton mjölk. Det är stor skillnad jämfört med för tjugo år sedan när siffran var runt 10 000 ton. Det har skett en stor ökning av importen bara de fem senaste åren. Hälften av den ost svenskarna köper är tillverkad i andra länder, liksom 40 procent av yoghurten. Importen gör att det inte finns inhemsk avsättning för all den mjölk som produceras i Sverige. I dag exporteras och importeras nästan samma mängd mjölkråvara. Färre men större gårdar Betalningen för mjölken sjönk Avräkningspris (leverantörens betalning för mjölken) vid 4,2 procent fett och 3,4 procent protein, öre per kilo: År 2008 2009 2010 2011 2012* * prognos Upp till 125 000 kronor för en koplats Att bygga en koplats kostar allt mellan 30 000 och 125 000 kronor. En rad val som mjölkbonden har att göra påverkar kostnaden, exempelvis val av material, av teknik som mjölkrobot eller mjölkningsgrop med mera. Annat som påverkar priset är om byggnaden ska vara isolerad och hur mycket markarbeten som behöver göras. Källa: LRF Mjölk, tidigare Svensk mjölk Konventionell mjölk 337 267 310 327 300 Ekologisk mjölk 444 396 443 443 383 Sedan 1980 har antalet mjölkkor i det närmaste halverats, från 656 000 kor till 348 000 i juni 2012. Sedan 2007 är minskningen cirka tio procent. Under samma tid har antalet mjölkföretag minskat från cirka 7 000 till 4 900 (december 2012) eller med 30 procent. De gårdar som är kvar har fler djur, cirka 70 mjölkkor mot cirka 52 djur 2007. I oktober 2012 uppgick antalet företag som producerar mjölk ekologiskt till 618, det vill säga ungefär var åttonde mjölkgård. Källa: Jordbruksverket Ekologisk mjölk poppis – bland gårdarna Invägningen av mjölk från svenska gårdar har minskat från strax under 3 miljoner ton 2007 till knappt 2,9 miljoner ton 2012. Däremot har invägningen av ekologisk mjölk ökat kraftigt, från cirka 200 000 ton 2007 till knappt 363 000 ton 2012 (prognos), eller med cirka 80 procent. Men all ekologisk mjölk hittar inte köpare. En följd är att en del av den säljs som konventionell mjölk. Källa: Jordbruksverket och branschorganisationen LRF Mjölk, tidigare Svensk mjölk. Tillväxt Nr 1 2013 | 33