Sten Omslag
Sten Innehåll nr 3/2020
Sten Ordföranden har ordet: Vi ska vara bäst i kla
ssen
Sten Kort & gott: Snubelstenar, stenkonst, Maja Ba
kken mm
Sten K-Sten: Pengaflod
Sten Intervju: Mikael Karlsson
Sten Tema: Gatsten
TEMA GATSTEN Älskade gatsten Stenindustrins stand
ardprodukt har blivit en klok investering som ökar i värde: kulturhistoriskt, estetiskt och värdemässigt. TEXT PETER WILLEBRAND FOTO PATRIK LINDELL/STENARKITEKTUR S om ett fjälligt ormskinn, övergivet av alla – utom mossan. Så beskriver K-märkts programledare Staffan Bengtsson den 700 meter långa och gamla stenbelagda vägsträckan av Riks tvåan (dagens E 6 ) utanför Ljungskile i en av de många tv-repriser som visats under sommaren. Avsnittet, som spelades in 1995, har rubriken Riksvägar och stadshotell. Staffan Bengtsson söker tillsammans med parhästen Göran Willis upp platser som blev kvar när de gamla riksvägarna drogs om i slutet av 50-talet. Många av de stenlagda partierna längs den gamla vägen asfalterades över och markerade att en ny tid var kommen. Trafiksäkerheten var ett annat argument för att asfaltera. Stenarna blev hala av både kyla av väta och den glatta stenytan blev för mycket för den tidens bromsar och däck som snurrade allt snabbare. Vägavsnittet i Ljungskile påminner också om depressionens 30-tal. Männen som arbetade i stenbrotten och utförde stenläggningen var beredskapsarbetare, uttagna till så kallat AK-arbete med en lön som var 25 procent lägre än den normala för grovarbetare. Det skulle vara omöjligt att genomföra ett liknade projekt i modern tid. Vägarna är bokstavligen handbyggda och kostnaderna skulle bli enorma. I dag, när trafiken försvunnit, utgör stenarna ett imponerande avtryck för eftervärlden. Körfälten längs vägsträckan i Ljungskile är avdelade med ett mittband av en svart diabas, som förstärker känslan av ormskinn och samtidigt tydligt visar vilken dynamik det går att åstadkomma med sten i olika nyanser. Tre år efter K-märkts besök förklarades den stenlagda sträck an som byggnadsminne. Det var första gången som en väg blev ett byggnadsminne i Sverige. – Jag kommer själv ihåg när jag på 50-talet brukade åka på stenbelagda partier längs riksvägen mellan Göteborg och Stockholm, säger stenprofessorn Kurt Johansson som har engagerat sig mycket i både produktion och användning av gatsten. Den gatsten som hamnade under asfalten på riksvägarna skulle id ag betinga ett högt pris. Kvadratmeterpriset för begagnad gatsten är ofta det dubbla eller mer jämfört med nybruten. Förklaringen är hantverket och tidens nötning som förskönat stenens utseende ytterligare. Den gamla handhuggna kubiska stenens sex sidor är ofta råkilade, vilket ger en naturlig yta från alla sidor och även hindrar stenen från att glida. I dag produceras ny gatsten genom klippning. Alla sidor råkilas inte och den får en typisk kantighet som gör den svårare att sätta enligt föreskrivna krav i till exempel AMA Anläggning. Därför ”trumlas” oftast gatstenen i nästa steg, vilket innebär att utstickande hörn slipas av och stenen får en bättre passform, något som i slutskedet även ger högre kvalitet på beläggningen. Estetiskt får den även ett mer klassiskt uttryck, mer patina. Den bearbetade – ”tuktade” – traditionella gatstenens historia började annars vid mitten av 1800-talet, just för att underlätta transporter på torg och gator i de allt snabbare växande städerna. Till en början användes storgatsten, men för att hitta billigare alternativ övergick man snart till smågatsten innan asfalten tog över efter andra världskriget. – På 60-talet kom danska stenföretag över till Sverige och 13
Sten Projekt: Järnvägshyllan
Sten Projekt: Obelisken
Sten Projekt: Vassara torg
Sten Familjeföretagen: Bröderna Ahlgrens Marmorinr
edningar
Sten Stenpriset 2020: Finalisterna
Sten Studentpriset 2020: Ängskastellet vinnare
Sten Krönikan: Tim Ericsson
Sten Nyhet: Finlandiahuset får ny marmor
Sten Fråga Kurt & Kai: Vilka krav kan ställas på g
atsten?
Sten Nyhet: Stenindustrin fossilfri redan 2029
Sten Marknaden