Sten Omslag
Sten Innehåll nr 3/2020
Sten Ordföranden har ordet: Vi ska vara bäst i kla
ssen
Sten Kort & gott: Snubelstenar, stenkonst, Maja Ba
kken mm
Sten K-Sten: Pengaflod
Sten Intervju: Mikael Karlsson
Sten Tema: Gatsten
TEMA GATSTEN tare är i det närmaste utdöda yrke
sgrupper, säger han. När priserna redan är så hårt pressade är det också svårt att ta in nya personer i produktionen, förklarar Markus Malmberg. – Fullblodsproffs måste göra jobbet om kalkylen ska gå ihop. Många montörer kommer från Portugal, Polen och Baltikum, sten huggarna från Portugal och stenarbetarna från Polen. Det har dock inte hindrat Gatstensbolaget från att växa. Bolaget har haft en kraftig tillväxt sedan starten, med en omsättning som har ökat med runt 50 procent årligen. – Förklaringen är en generellt ökad efterfrågan på gatsten, från både privata och offentliga aktörer. Vi är i dag ett av få företag i Sverige som har en massproduktion av svensk gatsten. Markus Malmberg uppskattar att bolagets nyproduktion under förra året motsvarar cirka 75 000 kvadrat – drygt tio fotbollsplaner. – En grov bedömning från min sida är att den totala nyproduktionen i landet ligger runt 125 000–150 000 kvadrat. Det låter kanske inte så mycket, men i det är återanvänd och importerad gatsten inte inräknad. – Därför är det inte enkelt att bedöma hur mycket gatsten som läggs totalt. Importen från Kina har i alla fall i praktiken upphört. Kineserna har själva stängt ett antal brott. Samtidigt tar länder som Turkiet och Indien marknadsandelar globalt. Min bedömning är att 95 procent av den gatsten som monteras i Sverige i dag är svensk eller portugisisk. E nligt Markus Malmberg har beställarna blivit mer medvetna under de drygt 20 år som han har arbetat med gatsten. Valet faller allt oftare på svensk gatsten. – Långa transporter, rapporter om förekomst av barnarbete och ökade krav på ursprungsmärkning har såklart bidragit till att städa upp marknaden. Det är överlag svårt för folk att förstå varför vi ska hämta gatsten från andra sidan jordklotet när vi redan har så bra gatsten i Sverige. Gatstensbolaget är en leverantör av nyproducerad gatsten till restaureringen av Riddarholmen (se sid 20). Där har man även påträffat mycket gammal gatsten under tidigare asfalterade partier, sten som nu återanvänds. Projektet, som drivs av Statens fastighetsverk, är närmast en provkarta på olika typer av gatsten och stenläggning genom århundradena. Under marklagren påträffades bland annat den kvadratiska ”häststenen” som lades glest och kantställdes i backar för att ge hästarnas hovar bättre fäste. Häststenarna får nu markera olika korsningspunkter i den nya beläggningen. När tidningen Sten besökte Riddarholmen under en besiktning förra året poängterade Anders Jönsson vid AJ Landskap, ”Som detaljer i en markbeläggning med andra material eller format får gatstenen ofta stor effekt och lyfter helhetsintrycket av en plats.” 16 som har arkitektuppdraget, att den gamla beläggningen blivit en viktig del i arbetet med att båda förnya och hålla kvar platsen i historien. – Balansgången är den stora utmaningen, sammanfattade han. Statens fastighetsverk har även kunnat återanvända mycket gatsten från sitt stora lager. För att den nytillverkade gatstenen ska passa in i miljön klipps och trumlas den, sågade underytor blir lätt för släta och stenen kan börja röra på sig. Både den nya och gamla stenen sätts utifrån de senaste rekommendationerna i AMA Anläggning 20. För sättlagret gäller fraktionen 2/4–2/6 mm och 50 mm tjocklek för ett bra genomsläpp av dagvatten. – Stenläggarna vid Riddarholmen är mycket duktiga och visar betydelsen av ett rätt utfört arbete. Det finns en stor variation i storlekar, sorter och nyanser i den sten som används, vilket förstås påverkar fogbredder och liknande, men slutresultatet blir ändå väldigt enhetligt utan att ta bort den naturliga känsla som man vill åstadkomma när man använder sig av ett material som natursten, säger Markus Malmberg. H allindens Granit bryter flera varianter av den Bohusgranit som ofta blir ny svensk gatsten, kantsten och hällar på gator och torg i Sverige. – Sett till vår totala produktion är gatstenen fortfarande en relativt liten produkt. Men efterfrågan på material för gatsten har ökat stadigt de senaste åren, både i Sverige och internationellt säger Jörgen Lundgren, vd för Hallindens Granit. – Tyskland är en relativt stor marknad för oss, inte minst är Röd Bohus populär i markbeläggningar. Gatsten är också en produkt som kan användas i både små och stora volymer, som detaljer i en markbeläggning med andra material eller format får den ofta stor effekt och lyfter helhetsintrycket av en plats. Den skapar också bra och nödvändiga dräneringsytor. Det är på tiden att svensk gatsten får symbolisera den premiumprodukt som den faktiskt är. Jörgen Lundgren har också varit en av de starkaste kritikerna till importen av gatsten från länder som Kina och Indien, som han menar representerar marknader med osunda arbetsvillkor som skapar oskälig konkurrens. – Du kan inte göra en handhuggen råkilad gatsten till sådana priser om inte ett kraftigt underbetalt arbete förekommer i något led, hävdar han bestämt. Samtidigt menar många att marknaden kommer att reglera sig själv. Dessutom är Sverige en del av EU:s inre marknad där betydligt större stenproducenter som Italien, Spanien och Portugal sätter ramarna för handeln med natursten. Den fria rörligheten på arbetsmarknaden inom EU har också gynnat svensk stenindustri. Många duktiga stenhuggare som är verksamma i Sverige kommer från länder som Portugal, Tyskland och Polen, just för att Sverige saknar arbetskraften. – Jag ser oerhört positivt på en rörlig marknad men det måste vara rättvisa konkurrensvillkor och justa arbetsförhållanden. – Och de flesta håller nog ändå med om att det är huvudlöst att importera en gatsten som producerats under oklara villkor på andra sidan jordklotet, när vi själva har den bästa gatstenen på vår egen bakgård. Men då är det också något som vi måste stå upp för och värdera, att välja lokalt borde vara en självklarhet i tider som dessa när vi alla ska tänka klimatsmart och ställa om till en lokal och fossilfri produktion, säger Jörgen Lundgren. n
Sten Projekt: Järnvägshyllan
Sten Projekt: Obelisken
Sten Projekt: Vassara torg
Sten Familjeföretagen: Bröderna Ahlgrens Marmorinr
edningar
Sten Stenpriset 2020: Finalisterna
Sten Studentpriset 2020: Ängskastellet vinnare
Sten Krönikan: Tim Ericsson
Sten Nyhet: Finlandiahuset får ny marmor
Sten Fråga Kurt & Kai: Vilka krav kan ställas på g
atsten?
Sten Nyhet: Stenindustrin fossilfri redan 2029
Sten Marknaden