Lera 1
Lera SKÄRVOR
Lera FRAMTIDENS FREDRIKSDAL
Lera AESOP I MILANO
Lera PORTRÄTTET
Lera KAKELSPANING
Lera FORM & TEKNIK
Lera THE RINGLING
Lera KERAMIK I ARKITEKTUREN REPORTAGE: ARKITEKTONI
SK KERAMIK I SVERIGE FRÅN KAKELUGNAR TILL KUGGEN ARKITEKTONISK KERAMIK I SVERIGE Sverige är inte känt för sin arkitektoniska keramik. Trots detta finns här en tradition av keramik i samband med energieffektivitet och hållbarhet. Den sträcker sig från kakelugnen via operahuset i Sydney fram till några av vår tids mest uppmärksammade byggnader. Text SOFIA TJERNSTRÖM P 40 å 1400-talet tillverkade krukmakare i Centraleuropa de första kakelugnarna av skålar som monterades runt den enda rökgången. Genom skålarnas håligheter kom värmen. Under renässansen utvecklades detta så kallade pott kakel till fyrkantigt kakel och formpressade reliefer gav nya dekorativa möjligheter. Så småningom blev åtgången på ved så stor att myndigheterna i Sverige 1767 utlyste ett uppdrag att konstruera bränslesnåla eldstäder. Arkitekten Carl Johan Cronstedt och generalen Fabian Wrede uppfann då ett sinnrikt system av kanaler som röken tvingas passera innan den når skorstenen. Den nya tekniken krävde ett nytt utseende. Två olika kakelugnstyper utkristalliserades; en flat och en rund och de bruna eller gröna reliefkaklen ersattes av slätare fajansplattor, antingen vita eller handmålade med blommor, löv eller fjärilar. Dessa ugnar brukar betraktas som typiskt svenska. Fram till 1910 värmdes de flesta nybyggda hus med kakelugnar, vilket skapade en enorm efterfrågan. Kakelugnen blev bland den första industriellt producerade och allmänt spridda inredningen som fick en konstnärlig formgivning, bland annat av arkitekter som Helgo Zettervall, Ferdinand Boberg och Carl Westman. När centralvärmen introducerades på 1930-talet avtog tillverkningen och många kakelugnar revs ut. OPE R A HUS E T I S Y DN E Y Operahuset i Sydney (1973) är Australiens mest berömda byggnad och upptagen på Unescos lista över världsarv. Arkitekten Jørn Utzons ville åstadkomma en skulptural form som påminner om seglen i hamnen. Han sökte ett beständigt fasadmaterial och valde därför att samarbeta med Skrombergaverken (som var en del av CC Höganäs Byggkeramik) som var kända för sina mycket tåliga stengodsplattor framtagna för pappersindustrins hårda miljö. Resultatet blev en vit klinkerplatta – som kom att kallas Sydneyplattan – med en speciell lyster som fångar och speglar himlen med alla dess varierande ljus. Över en miljon plattor gick åt till operahuset, vilket på sätt och vis markerar både toppen och fallet för svensk produktion av arkitektonisk keramik. Bara några år senare hade den industriella produktionen upphört helt. SV ENSK A L A NDMÄ R K EN Även om det fortfarande inte tillverkas någon arkitektonisk keramik i större skala i Sverige ökar användningen och intresset. Under de senaste åren har några av Skandinaviens mest erkända och prisbelönta arkitekter valt keramik till sina fasader. Malmö Live (2015) är ett stadskvarter där konsert-, kongress- och hotellverksamhet samsas med restauranger och café – en social och kulturell mötesplats. Schmidt Hammer Lassen Architects tre volymer är grupperade i samspråk och spännande ytor bildas i mellanrummen. Volymerna skiner ikapp i keramiska kostymer, i vitt, guld och rödbrunt, färger valda för att symbolisera Malmö. De triangulära keramikstavarna ger liv och reliefverkan åt de stora volymerna och den transparenta, om än färgade ytan, fångar och reflekterar ljuset, vattnet och byggnaderna runt omkring. TING 1 Ting 1 (2013) i Örnsköldsvik, ritat av Wingårdhs, är ett 13 våningar högt bostadshus som hänger på en betongpelare placerad på atriumgården 1 LERA #4 2015
Lera KULINARISK KAKELFROSSA
Lera KAKELDETALJEN
Lera KERAMIKDESTINATIONEN
Lera KRÖNIKA