Omtanke 1
Sedan tidigare finns en hel del anställda med röt
ter andra delar av världen, t.ex. i forna Jugoslavien, som arbetar inom Kriminalvården. Vi har satsat på mångfald i många år. – Idag är det ju många som kommer från Syrien och de är högutbildade. Många har en bakgrund som exempelvis läkare, lärare, jurister och advokater. De har förstås mycket att tillföra. PRAKTIKEN INOM KRIMINALVÅRDEN, som är ett halvår, kan vara allt ifrån att arbeta i tvätteri till reception. – Vi är ju en stor organisation med mängder av olika arbetsuppgifter. Inom kriminalvården finns till exempel egen skola, produktion, kök, vaktmästeri, tvätteri och många olika typer av kontorstjänster. – Syftet med den här satsningen är förstås till stor del att få människor i arbete, och lära sig språket, men också för att de nyanlända ska se hur svenska myndigheter arbetar. Man får inte glömma att för många av dem har myndigheter och myndighetspersoner tidigare varit ”fienden”. Det har faktiskt hänt att vi fått frågan om vi torterar de intagna i våra fängelser... Arbetet syftar också att få en inblick i hur det svenska arbetslivet fungerar generellt, med tider, raster och så triviala saker som att många har med sig matlåda till jobbet. Alla praktikanter har en handledare som i sin tur fått en två dagars utbildning inför sitt uppdrag för att kunna handleda, motivera på bästa sätt och lära sig se möjligheter i stället för svårigheter. PÅ FRÅGAN OM Helena Lönnkvist tror att det finns några faror med att personer från andra länder får insyn i de svenska myndigheternas arbete och organisation, skakar hon på huvudet. generellt mycket 32-åriga Nour Solaiman har efter praktik på rättscentrum i Göteborg fått jobb inom kriminalvården. – De som kommer hit har ju redan fått uppehållstillstånd, det får man ju inte om man är kriminellt belastad eller har Säpos ögon på sig. Vi får inte kontrolla i register men är vi fundersamma kan be dem att ta med ett utdrag ut brotts- och belastningsregistret. Det gäller också att vara realistisk och se saker i sitt rätta perspektiv. Oddsen för att något skulle vara från till exempel IS är enormt små. I och med att vi arbetar med det vi arbetar med, tror jag också att vi är rätt duktiga på att bedöma folk när vi intervjuar dem. Det är visserligen Arbetsförmedlingen som kommer med förslag, men det är vi som väljer vilka praktikanter vi vill ta emot. Helena Lönnkvist betonar ändå att de arbeten som praktikanterna utför inte sker inom säkerhetsklassade områden, ej heller på anstalter med högre säkerhetsnivå än 2. De arbetar heller inte med klienter. – Det är heller inte så att man per automatik för jobb här för att man har praktiserat. Men även om det inte blir fortsättning inom kriminalvården kan praktiken kan vara en bra början, man får ett papper på att man har arbetserfarenhet, vilket är värdefullt när man söker andra jobb. Många som flytt hit har inga papper med sig som visar vare sig utbildning eller arbetslivserfarenhet. Men givetvis vill vi fånga upp dem vi anser lämpliga att fortsätta jobba hos oss och inspirera dem till att sök jobb i kriminalvården. Helena Lönnkvist tycker att det är väldigt stimulerande och givande att arbeta med det här uppdraget. – Jag har alltid arbetat med ”mjuka värden”, har haft projekt inom områden som etik, jämställdhet, jämlikhet och värnat HBTQ frågor. Jag brinner för ”den utsatta människan”. I detta uppdrag krävs att jag är engagerad och kan engagera andra. Det är också härligt att utbilda och träffa alla entusiastiska handledare - det ger mig www.ssil.se | 21