Omtanke 1
POLITIK På gång i politiken På denna sida kan du
följa utredningar, förslag och beslut som berör dig i ditt yrke. BESLUT Ny överenskommelse om satsningar på psykisk hälsa Regeringen och Sveriges kommuner och landsting (SKL) har beslutat om en ny överenskommelse för att förbättra den psykiska hälsan. En nyhet i överenskommelsen för 2017 är att så kallade regionala resurscentrum för att bl.a. öka vårdkvalitén inom området psykisk hälsa ska byggas upp. SKL får ett tillskott på 45 miljoner kronor för resurscentrumen. En viktig del av 2017 års överenskommelse är den satsning som görs för att förbättra kunskapsspridningen och kunskapsutvecklingen inom området psykisk hälsa och ohälsa genom inrättandet av resurscenter. Totalt får SKL 885 miljoner kronor genom överenskommelsen varav den absoluta merparten fördelas som stimulansmedel till kommuner och landsting. Genom 2017 års överenskommelse görs även fördelningen mellan kommuner och landsting jämnare. Kommuner och landsting fördelas 250 miljoner kronor vardera av stimulansmedlen. Ytterligare 150 miljoner kronor i överenskommelsen går till initiativ för bättre psykisk hälsa hos barn och unga och 130 miljoner kronor avsätts för ungdomsmottagningar runt om i landet. Åtgärder för att stärka kunskapen om barnets rättigheter Den 20 december beslutade regeringen om ett kunskapslyft riktat till statliga myndigheter, kommuner och landsting för att öka kunskapen om barnets rättigheter. Barnombudsmannen (BO) tilldelas en central roll och får i uppdrag att erbjuda stöd till de statliga myndigheterna, kommunerna och landstingen i deras arbete med att säkerställa tillämpningen av barnets rättigheter i sina respektive verksamheter. Utöver Barnombudsmannens två uppdrag får även ett antal statliga myndigheter som är särskilt berörda av bestämmelserna i barnkonventionen i uppdrag att bland annat analysera och utveckla hur utförandet av barnkonventionen inom sina respektive verksamhetsområden ska gå till i praktiken. De statliga myndigheter som ingår i kunskapslyftet är Socialstyrelsen, Migrationsverket, Statens Institutionsstyrelse, Statens skolverk, Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd och Myndigheten för delaktighet. Kunskapslyftet är en treårig satsning som pågår under 2017-2019. UPPDRAG Uppdrag till myndigheter för att anställa personer som står långt ifrån arbetsmarknaden Statens institutionsstyrelse (SiS), Barnombudsmannen (BO), Myndigheten för delaktighet (MFD) samt Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd (MFoF) ska bidra till regeringens satsning på moderna beredskapsjobb i staten. Det framgår i regleringsbreven för 2017. Myndigheterna ska eftersträva att anställa personer som står långt ifrån arbetsmarknaden för att utföra enklare arbetsuppgifter vid myndigheten. Regeringens satsning på moderna beredskapsjobb i staten införs successivt från och med 2017 och syftar till att sysselsätta minst 5 000 personer år 2020. För 2017 bör omfattningen uppgå till minst 500 personer. Myndigheterna ska lämna en redovisning till Statskontoret senast den 1 augusti 2017. Övriga uppdrag: SiS ska genomföra ett utvecklingsarbete om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter på ungdomshem och LVH-hem (för intagna med missbruksproblem). Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet senast den 31 oktober 2018. MFD ska redovisa en plan för hur myndigheten kan bidra till att uppfylla målsättningarna i den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor med fokus på kvinnor med funktionsnedsättning. MFoF ska redovisa en plan för hur myndigheten avser att bidra till att uppfylla målsättningarna i den nationella strategin för att förebygga mäns våld mot kvinnor. FÖRSLAG Ökad delaktighet för patienter inom tvångs- och rättspsykiatrisk vård Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med syftet att skapa bättre förutsättningar för att patienter ska vara delaktiga i psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård. De nya lagförslagen innebär bland annat att en samordnad vårdplan så långt som möjligt ska utformas i samråd med patienten inom den öppna tvångsvården. Patientens inställning till de insatser som anges i den samordnade vårdplanen ska också så långt som möjligt redovisas i samband med ansökningar om öppen psykiatrisk tvångsvård och motsvarande om öppen rättspsykiatrisk vård. En ny bestämmelse införs om att chefsöverläkaren inom båda vårdformerna ska se till att så snart patientens tillstånd tillåter erbjuda patienten uppföljningssamtal efter genomförd tvångsåtgärd. Förslagen i lagrådsremissen innebär förändringar i lagen om psykiatrisk tvångsvård (1991:1128) och i lagen om rättspsykiatrisk vård (1991:1129). Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2017. Bättre samverkan när patienter skrivs ut från slutenvård Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss som innehåller lagförslag för att förbättra samverkan mellan kommuner och landstingens öppna hälsooch sjukvård och den slutna hälso- och sjukvården när patienter med behov av insatser från öppen vård och omsorg skrivs ut från sjukhus. Lagförslagen handlar bland annat om att kommunernas vård och omsorgsenheter samt landstingens öppenvård ska få tidiga inskrivningsmeddelanden med planerade utskrivningsdatum från slutenvården när en patient bedöms behöva insatser efter sjukhusvistelsen. Det ställs också krav på att huvudmännen i samråd tar fram gemensamma riktlinjer om samverkan mellan kommun och landsting. Den nya lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård föreslås ersätta den nuvarande betalningsansvarslagen. Lagförslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2018. För patienter som skrivs ut från sluten psykiatrisk vård föreslås den gamla lagen dock gälla ytterligare ett år, och detta lagförslag börja gälla först den 1 januari 2019 för den patientgruppen. ÖVRIGT Miljontillskott för att minska självmorden i samhället Från och med 2017 får Folkhälsomyndigheten 35 miljoner kronor för att stödja kunskapsutveckling inom området psykisk hälsa på regional och lokal nivå samt inom den ideella sektorn. Delar av tillskottet ska fördelas till organisationer inom den ideella sektorn som arbetar med suicidprevention och psykisk hälsa. Uppdraget omfattar bland annat att främja samverkan, stärka framtagande av ny kunskap samt stödja kunskapsspridning och uppföljning. Av de 35 miljonerna får 15 miljoner gå till organisationer i civilsamhället som arbetar med psykisk hälsa och suicidförebyggande arbete. Sedan tidigare får Folkhälsomyndigheten 5 miljoner kronor årligen för sitt nationella suicidpreventiva arbetet. Regeringens arbete inom hela området psykisk hälsa omfattar drygt en miljard kronor årligen. Hur riksdagsbeslut fattas: Kommittédirektiv skrivs av regeringen, ett beslut om utredning fattas. ➞ Utredningens resultat presenteras. ➞ Förslag inkommer till riksdagen baserade på utredningarna och till sist får vi ett regeringsbeslut. Ordförklaring: Motioner är förslag från enskilda ledamöter till riksdagen. Propositioner är förslag från regering till riksdag. Källor: DS=Departementsskrivelse, utredningen är gjord inom rege ringskansliet, exempel DS 2013:50. SOU=Statens offentliga utredningar står bakom utredningen, exempel SOU 2013:53. Proposition skrivs som Prop. 2013/12:164. Beslut presenteras med vilket utskott som ligger bakom beslutet, exempel Arbetsmarknadsutskottet 2013/11:4 44 | www.ssil.se