Fjärrvärmetidningen nr 1-2017 1
Tema: Distribution Säljaren blir köpare och köpar
en blir säljare. Rollerna förändras när kunder och energibolag börjar samverka kring produktionen till fjärrvärmenäten. A tt ta vara på spillvärme från industrier för fjärrvärmeproduktion är en självklarhet. branschen är också på väg att ta sig an även de små värmekällorna, som kan finnas i anslutning till nätet. Det kan handla om mindre industrier, solvärmeanläggningar, köpcentra med stora kylanläggningar, etcetera. Många av dessa köper fjärrvärme, men producerar också egen spillvärme. Den kan i många fall återvinnas och säljas till fjärrvärmebolaget. Då blir kunden en så kallad prosument, det vill säga både producent och konsument. svensk Fjärrvärmes värmekällor – kunden som prosument”, som kom 2016. – Vilket grundkoncept som används beror ”Tiden är mogen. Genom digitaliseringen kan vi nu göra modeller av våra nät på ett mycket mer dynamiskt sätt.” Ulrika Jardfelt, ansvarig för fjärrvärmedistribution på E.ON Värme tidigare VD ulrika Jardfelt tog på den posten fram en vision om att värma med årtervunnen energi. Det synsättet har hon tagit med sig till sin nuvarande arbetsgivare – e.on, där hon är ansvarig för fjärrvärmedistributionen i sverige. – e.on har ett mål att senast 2025 vara 100 procent återvunnet och förnybart. För att klara det måste vi först se vad som går att återvinna och därefter tänka på vad det är vi eldar, säger hon. Inte tekniskt svårt e.on har idag ett antal prosumenter i sina nät. ett exempel är samarbetet med Örebroporten, som det berättas om i artikeln här intill. i Malmö samarbetar företaget bland annat med en stor fastighetsägare, som har solfångare på sin gavel. Fortum tar i sitt koncept ”Öppen Fjärrvärme” emot överskottsvärme från butiker, datahallar, solvärmeanläggningar och liknande, som ligger nära fjärrvärme- och fjärrkylenäten i stockholmsområdet. Priset sätts utifrån leveranstemperatur och utomhustemperatur. rent tekniskt ska det inte vara svårt att ansluta små värmekällor till fjärrvärmenäten. Det slås fast i Fjärrsynrapporten ”små 14 på vilken värmekälla det är. en verksamhet som har en jämn värmeproduktion året runt, som en industri, är vanligtvis enklare att ansluta. På andra änden av skalan finns solvärmeanläggningarna, där produktionen varierar, säger energikonsulten Gunnar Lennermo, som är en av medförfattarna till rapporten. Digitaliseringen möjliggör om den lilla värmekällan producerar ojämnt eller med låg temperatur finns det olika lösningar att ta till. Då kan det vara nödvändigt att investera i ett tanklager eller en värmepump. – om andelen värme från prosumenter blir för stort i ett fjärrvärmenät kan det bli svårt att driva nätet. särskilt om den inmatade effekten varierar mycket, konstaterar Gunnar Lennermo. rapporten pekar också på att det långt ute i näten kan vara högst önskvärt att ansluta prosumenter. Fjärrvärmebolaget kan då minska framledningstemperaturen, och sina kostnader, och ändå leverera tillräckligt med värme till sina mest avlägsna kunder. inom fjärrvärmebranschen är mycket på gång kring små värmekällor. Förändringen är inte bara ett svar på kundernas efterfrågan, utan också på kravet på energieffektivisering och utfasning av fossila bränslen. – tiden är mogen. Genom digitaliseringen kan vi nu göra modeller av våra nät på ett mycket mer dynamiskt sätt. Det blir enklare att tillvarata mätvärden och beräkna vad händer när man kopplar på fler värmekällor. För bara tio år sedan, när det var mycket manuell hantering, hade det här varit mycket svårare, säger ulrika Jardfelt. Ulrika Jardfelt. Gunnar Lennermo. ◾ MARIA ÅSLUND Behrn Arena i Örebro är inte bara ett stort idrottskomplex, utan numera även en värmeprosument. Fjärrvärmetidningen • Nr 1 • Januari 2017 – Det finns bara vinnare i det här samarbetet, anser Mikael Karlsso