Fjärrvärmetidningen nr 1-2017 1
Hallå där: Åsa Elmqvist Du håller i förberedelser
na för ett nytt forskningsprogram på Energiforsk, som ska handla om Tillgångsförvaltning (Asset Management). Berätta! – Det stämmer. Programmet heter ”tillgångsförvaltning i energisektorn” och just nu håller jag som programledare på att infordra offerter, svara på frågor om programmet och liknande. Vi räknar med att offertdelen är klar i februari och sedan rullas programmet ut under våren. Vad är målet med programmet? – Det övergripande syftet är att få in ett mer strukturerat arbete i förvaltningsfrågor i energiföretagen. Det finns idag en relativt ny internationell standard för detta, iso 55000. För den oinvigde är standarden kanske inte så lätt att ta till sig. Det kan behövas hjälp för att implementera den. i bakgrunden finns att mycket handlar om att man som ägare måste förstå värdet på de investeringar och andra resurser man hanterar. Hur vanligt är det idag med tillgångsförvaltning bland energiföretagen? – Gängse insatser som underhåll uppmärksammar ju alla, men det är inte så vanligt att man också behandlar de organisatoriska frågorna rörande tillgångarna på ett metodiskt sätt, dvs. tar strategiska beslut och följer upp dem med löpande dokumentation. – Konkurrensutsatta verksamheter som industriföretag är vana att arbeta med löpande förbättring av sin tillgångsförvaltning. Men inom fjärrvärme och fjärrkyla kan det förbättras avsevärt. bristen på konkurrens är troligaste förklaringen – och det gäller också en del elproducenter. Ändå är det mycket stora värden det handlar om. Man ska kunna svara på frågor som: vad är en panna värd när den underhållits i exempelvis tio år? Är det här något också för småföretagen? – Absolut. Alla kan vinna på att jobba med dessa frågor! ◾ LARS LINDH 16 Systemtänkande Det är vad energisektorn behöver Euroheat & Power har under hösten presenterat en intressant rapport, ”Ecofys – the role of district energy for energy transition”. – Det handlar om att skaffa ett helhets- och systemperspektiv på värme- och kylsektorn i eu och utnyttja möjligheterna till synergieffekter, exempelvis genom en koppling mellan el och fjärrvärme, och att ställa om från fossilbaserad uppvärmning, säger erik thornström på energiföretagen sverige. – eu har ju tidigare varit mindre intresserat av fjärrvärme och fjärrkyla, men det senaste året har det vänt. nu vill eu skaffa sig ett helhetsgrepp och rapporten är ett led i att uppmärksamma denna ambition. Mycket att göra och det finns mycket att göra i kontinentala europa. Man kan jämföra med sverige, som gick igång med att ställa om energiproduktionen efter oljekriserna på 70-talet. idag har sverige fasat ut nästan alla fossila bränslen i uppvärmningen, men i övriga eu svarar de fossila bränslena fortfarande för cirka 75 procent. – Det finns fortfarande stora möjligheter hos oss, att förfina fjärrvärme- och fjärrkylesystemen. Kontinentala europa har i många fall bara påbörjat resan, men exempelvis Frankrike och storbritannien har beslutat sätta igång stora insatser på den här punkten, med utbyggnad av fjärrvärmenät. Hopkoppling en metod Att koppla ihop fjärrvärmenät till ett större nät, där förutsättningar finns, är en metod för förbättring och effektvisering. – På så sätt kan produktionsresurserna utnyttjas effektivare. så sker i sverige och exempel på nya beslut är Köping–Arboga och trollhättan–Vänersborg. Det innebär bland annat att man kan lägga ned gamla reservanläggningar. – så i sverige har vi kommit långt i energiomställningen. Men det finns egentligen ingen bortre gräns för dessa insatser. Det handlar om en långsiktig process, bland annat allt eftersom nya byggnader tillkommer, säger erik thornström. ◾ LARS LINDH Mäter flöde med ”titthålskirurgi” Den första direktinstallationen i Sverige av ultraljudssändare för flödesmätning i befintliga rör genomfördes i höstas. Det var i Göteborgs Energis anläggning för fjärrkyla på Lindholmen. tekniken för närmast tankarna till ”titthålskirurgi”. i det aktuella fjärrvärmeröret borrades flera hål för inmontering av ultraljudsprober. tillsammans mäter dessa flödeshastigheten i röret. Man slipper med andra ord kapa röret, som vid monteringen av fristående flödesmätare. – Mätningen blir lika noggrann som med en fristående mätare, och man får en betydligt enklare och billigare installation, säger Karin ekström, produktchef vid tLs energimätning och den som svarat för leveransen från polska sonix. i Polen har sonix för övrigt gjort ett hundratal installationer av den här typen i fjärrvärmeanläggningar. röret ifråga är en returledning Dn250 från en absorptionskylmaskin. temperaturen ligger på uppåt 110 grader C och flödet är cirka 400 kbm/h. Isolering tas bort från röret och Sonix personal mäter upp och markerar var hålet ska göras för montering av ultraljudsproberna. – Göteborg energi ska använda flödesmätaren som referensanläggning för att mäta hur mycket värme som går åt i kylmaskinen, berättar Karin ekström. ◾ LARS LINDH Fjärrvärmetidningen • Nr 1 • Januari 2017