Fjärrvärmetidningen nr 1-2017 1
Nytt om namn VD lämnar och blir affärsområdeschef
I Gislaved energis VD Joacim Cederwall lämnar sin tjänst i maj och blir affärsområdeschef för värme och kraft på Jönköping Energi. Joacim Cederwall har varit VD för Gislaved energi sedan 2008 och under denna period har det skett en stor fjärrvärmexpansion. Sandbäckens Rör breddar i Stockholm ISandbäckenkoncernen breddar sin verksamhet i Stockholm och stärker organisationen med ny kompetens. Anders Buskas tillträdde posten som VD för Sandbäckens Rör i Stockholm den 1 december. Samtidigt övertar han också positionen som koncernens vice VD. Anders Buskas kommer närmast från Caverion där han varit chef för region Stockholm. Energiföretagen Sverige rekryterar ny kompetens I Gunilla Andrée är ny energisystemanalytiker på Energiföretagen Sverige och började sin tjänst den 19 januari. Hon har lång erfarenhet av energifrågor och kommer närmast från en tjänst som kommittésekreterare på Energikommissionen. Anders Fredriksson är från och med den 30 januari ansvarig för digitalisering och smarta energisystem på Energiföretagen Sverige. Han närmast från Statkraft där han arbetat som projektledare och projektutvecklare. Parallellt med sin anställning vid Statkraft har han också bidragit i starten av ett initiativ för kunskapsspridning om energilagring, smarta nät och ren energi. Kalender Distributionsdagarna 25–26 januari, Stockholm. Årets Distributionsdagar kommer att handla om nätens roll i framtiden, bland annat lågtemperatursystem. Strategidagarna 7–8 februari, Stockholm. Strategidagarna kommer att kretsa kring EU:s vinterpaket, nya skatteinitiativ, branschforskning samt tillgångsförvaltning. Energi 17 13–14 mars, Stockholm. Ordinarie föreningsstämma i Energiföretagen Sverige. Läs mer om samtliga evenemang på www.svenskfjarrvarme.se/kalender. 24 Fjärrvärmeforskning i oviss förändring I sommar avslutas Fjärrsyn och nu skissas på fler olika lösningar för den framtida fjärrvärmeforskningen. Att det blir stora förändringar står dock redan klart. ▶ Fjärrvärmeforskningsprogrammet Fjärrsyn, som startade 2006, finansieras gemensamt av fjärrvärmebranschen och energimyndigheten. Fjärrvärmeföretagen står för 60 procent av finansieringen och resterande andel betalas av energimyndigheten. Framöver blir det däremot inget ekonomiskt stöd från energimyndigheten – åtminstone inte i ett gemensamt program. Kännbart beslut – Deras analys är att de inte fullt ut kan utöva sitt myndighetsutövande i den sortens program som Fjärrsyn är. bland annat därför vill de strukturera om sina forskningsinsatser, vilket kommer att drabba en rad forskningsprogram. Vad gäller fjärrvärmeforskningen så kommer energimyndigheten efter sommaren att starta ett nytt forskningsprogram inom området hållbara biobränslen och där kan fjärrvärme komma att ingå som en del, säger Fredrik Martinsson, programsamordnare för kraft och värme på energiforsk. – För branschens fjärrvärmeforskning är energimyndighetens beslut ekonomiskt mycket kännbart. Dessutom har energibolagen det ekonomiskt kärvare nu än tidigare, vilket gör att vi behöver tänka nytt. Därför undersöker vi nya finansieringsformer och försöker att hitta andra samarbetspartners, säger Fredrik Martinsson vidare. samtidigt ser han att det även finns fördelar med att bli mer frikopplad från myndigheten. en förhoppning är att fjärrvärmeforskningen ska kunna gå snabbare från idé till genomförande och bli ännu mer specifik i att lösa utmaningar med att exempelvis förvalta och utveckla de enorma tillgångar som finns investerade i fjärrvärmesystemen. Fredrik Martinsson ser att det finns ett tydligt behov av svensk fjärrvärmeforskning och att den forskning som hittills har bedrivits inom Fjärrsyn har kommit branschen till nytta. De utvärderingar som har gjorts visar också att i stort sett alla energibolag som varit med och finansierat anser att de fått valuta för pengarna. Stora utmaningar – Det finns en rad stora utmaningar för fjärrvärmebranschen, tekniskt, marknadsmässigt och kring olika omvärldsfaktorer som kräver forskning, men också innovationer. nu ska vi, genom olika åtgärder, ta reda på vilka frågor som branschen vill att vi ska forska kring. Vi ska också försöka få svar på formerna för detta samt finansieringen, säger Fredrik Martinsson och fortsätter: – Målet är att ha nya projekt i gång i slutet av sommaren, för att inte tappa fart. i mitten av december hölls ett första framtidsgruppsmöte med en rad energibolag kring just Fredrik Martinsson. forskningsfrågor, finansiering och formen för forskningen. under vintern kommer fler möten att äga rum med såväl denna framtidsgrupp, som energiföretagen sverige, Värmek och FVuab och andra tänkbara finansiärer. när arbetet har kommit längre vill energiforsk genomföra en workshop med aktörer i fjärrvärmebranschen, eftersom förankringen bedöms som väldigt viktig. Då kommer energimyndigheten, akademin och övrig samhällsbyggnadssektor att bjudas in för att generera projekt som är så relevanta som möjligt. Framtida doktorander i nuvarande forskning har det även indirekt ingått att finansiera doktorander på universitet. Detta är något som Fredrik Martinsson tror kommer blir en utmaning inom kommande satsning, och därför behöver lösas på annat sätt. – Forskarna står för en kompetensuppbyggnad som är viktig för fjärrvärmebranschen. Dessutom är flera professorer inom fjärrvärme på väg att gå i pension vilket gör att vi behöver fortsätta satsa på forskarkompetens. Jag tror däremot inte att det blir ett specifikt uttalat mål inom energiforsk fjärrvärmeforskning, säger Fredrik Martinsson och fortsätter: – Det finns andra branscher som har löst detta genom att akademi, näringsliv och ansvarig myndighet går samman kring finansieringen av doktorandprojekt. Då finns ett kluster av universitet kring en specifik fråga. Det skulle säkert även passa exempelvis utveckling av fjärde generationen fjärrvärme väl, avslutar Fredrik Martinsson. ◾ ANN-SOFIE BORGLUND Fjärrvärmetidningen • Nr 1 • Januari 2017