Fjärrvärmetidningen nr 1-2017 1
Tema: Distribution I fjärrvärmebranschen är det n
ästan en vedertagen sanning att små fjärrvärmesystem är en olönsam historia. Bengt Göran Dalman, styrelseledamot i Agrovärme, menar att det är en felaktig bild. Det visar inte minst Agrovärmes egna småskaliga system, där prisnivå och lönsamhet är minst lika god som i större system. – Förklaringen är att dessa system är anpassade för små system redan från början, säger Bengt Göran Dalman. Små fjärrvärmesystem – en lönsam affär A GroVÄrMe har verksamhet på tio orter i landet. Den minsta anläggningen finns i Fjärdhundra utanför enköping , vilket är en ort med 950 invånare. Pannan, som eldas med grot, har en produktionskapacitet på 2 GWh. Den största anläggningen är på 30 GWh och finns i skånska skurup. bolagets affärer startades av två företag, där Lantmännen stod för anläggningar med nära koppling till lantbruket. Det andra bolaget, svensk brikettenergi, hade anläggningar som eldade briketter. numera finns all denna verksamhet hos Agrovärme. bränslet är fortfarande avrens från spannmål, halm och briketter, men också pellets, grot och rester från möbelindustrin. Förvånansvärt lönsamma – Jag jobbade på Göteborg energi under många år och har stor erfarenhet av hur stora bolag arbetar. under tiden jag jobbade där lade vi anbud på fjärrvärmeutbyggnad i mindre orter, men oftast var det mindre aktörer som tog hem affären och jag kunde då inte förstå varför, säger bengt Göran Dalman. – när jag började arbeta för Agrovärme blev jag förvånad över att deras system var så lönsamma, men det beror framförallt på två saker. För det första så anpassar de verksamheten till det småskaliga och hittar enklare lösningar. i exempelvis Dals ed är det 4–6 lantbrukare som håller jour, vilket regleras genom ett samarbetsavtal. tillgängligheten är över 99 procent. när det gäller revision så hjälps alla åt en långhelg per år. Det är ett stort engagemang som ligger bakom. – Att tillämpa samma principer som för ett storskaligt bolag går inte för det lilla fjärrvärmesystemet, i alla fall inte om man ska få lönsamhet, men det Fjärrvärmetidningen • Nr 1 • Januari 2017 Skurup är ett bra exempel på en mindre ort där fjärrvärmenätet det senaste decenniet har expanderat rejält. Foto: SVEN-OLLE WALLIN är ofta det stora bolag försöker göra, menar bengt Göran Dalman. Den andra framgångsfaktorn är en billigare utbyggnad av nätet, där det går att lägga rören till en betydligt lägre kostnad än i storstäder. – Det beror på att det oftast är lättare att dra rören i mindre orter, stadsmiljö gör det mer komplext och därmed dyrare. Kommunerna, där de små orterna vill bygga ut fjärrvärme, är också angelägna om att hitta bra lösningar. Det är korta beslutsvägar och de är ofta samarbetsvilliga för att få till smidiga lösningar. Tätt samarbete själva utbyggnaden görs oftast av ett bolag som står för konstruktion, projektering och nedgrävningen av rören. Det har oftast valts ut genom enkla upphandlingar och Bengt Göran Dalman. därmed liten byråkrati. – Fjärrvärmeföretaget lägger ett stort ansvar på denna entreprenör och uppdraget påminner om ett partnerskap där alla är angelägna om ett bra slutresultat. bengt Göran Dalman tycker att det är viktigt att dessa lärdomar kommer branschen till känna för att ändra bilden att små fjärrvärmesystem inte skulle vara lönsamma. Nya styrmedel och det finns möjligheter för fler orter att få fjärrvärme menar han, men med dagens låga elpriser så krävs det nya styrmedel. – Fortfarande värms en stor andel hus upp med el. Detta samtidigt som det finns stora orosmoment hur man ska lösa eleffektbristen när systemen blir allt mer beroende av förnybar energi. en viktig del i detta är att ersätta eluppvärmda hus. Genom styrmedel som tar sikte på vad el och effekt kommer att kosta i framtiden så finns det goda möjligheter för fjärrvärmen att växa och styra bort från elvärme i såväl stora städer som små tätorter, avslutar bengt Göran Dalman. ◾ ANN-SOFIE BORGLUND 17