Fjärrvärmetidningen nr 1-2017 1
Tekniska verken har bara goda erfarenheter av amm
oniak som köldmedium, enligt Jimmy Fornander, affärsområdesansvarig för kyla inom koncernen. Foto: STAFFAN GUSTAVSSON Ammoniak bra alternativ Förbudet mot HFC-gaser, som används som köldmedium i värmepumpar och kylanläggningar, kan bidra till ett uppsving för svensk fjärrkyla. Tekniska verken i Linköping använder, som kanske enda svenska fjärrkyleproducent, ammoniak som köldmedium. ▶ Möjligen låter det inte uppenbart klimatvänligt med ammoniak. Men det är det, enligt Jimmy Fornander, affärsområdesansvarig för kyla på tekniska verken. – Ammoniak har noll påverkan på den globala uppvärmningen medan de traditionella köldmedierna, till exempel r134, är mycket skadliga som växthusgaser, säger Jimmy Fornander. Långsiktigt bättre tekniska verken valde inför ett investeringsbeslut för drygt tio år sedan att satsa på ammoniakmaskiner istället för kylmaskiner med konventionella köldmedium. Detta trots att investeringskostnaden blev högre. – Vi hade flera goda skäl för det. bland annat indikationer på att det skulle bli straffavgifter på de då nya köldmedierna. 8 Vi gjorde dessutom en analys av miljökonsekvenserna, vilket klart talade för ammoniak. i dag är tekniska verken i stort sett ensamma i den svenska energibranschen om att använda ammoniakkylmaskiner i produktionen av fjärrkyla. tekniken är dock vanlig i andra branscher. – Åker du till exempel till iCA:s eller Lidls centrallager så är det nästan bara ammoniakmaskiner där. Ovanligt i branschen Jimmy Fornander har ingen bra förklaring till varför få eller inga andra företag inom energibranschen använder tekniken. Kanske handlar det om att ordet ammoniak har dåligt klang och att lukten är mycket skarp. De mest troliga förklaringarna till energibranschens skepsis är dock höga investeringskostnader och till exempel att maskinerna tar mer plats. Dessutom är ammoniak giftigt och kan uppfattas som svårhanterligt, men så är det inte, menar Jimmy Fornander. – enligt vår erfarenhet är det både smidigare och billigare på sikt och min bild är att fler har skadats av andra köldmedier än av ammoniak. säkerheten går att hantera med rätt tänk och hur man bygger. Föreskrifterna kanske är lite mer krävande, men innebär också en tydlighet. i Linköping ligger årsproduktionen av fjärrkyla på omkring 100 GW och efterfrågan ökar. Det är främst sjukhus, enstaka vårdboenden och privata företag som är användare, men det börjar också märkas en efterfrågan från privatpersoner och bostadsrättsföreningar, enligt Jimmy Fornander. Det finns redan i dag fler alternativ till HFC-gaser som köldmedier, berättar Johan Landé som är teknisk expert på svenska Kyl & VärmepumpförFakta: HFC-gaser ◾ HFC-gaser eller fluorerade kolväten är en grupp industriellt tillverkade ämnen som används i bland annat kyl- och frysanläggningar för hushållsbruk, i kommersiella och industriella kylanläggningar samt i värmepumpar och luftkonditioneringsanläggningar. ◾ Utsläpp av HFC kommer mest från läckage, underhåll och skrotning av kyl-, frys- och klimatanläggningar. ◾ HFC-gaser som kommer ut i atmosfären har stark klimatpåverkan. Ett kilo av den HFC som används mest, HFC-134a, har ungefär lika stor effekt som 1 430 kilo koldioxid. ◾ Köldmediernas förmåga till klimatpåverkan mäts i GWP (Global Warming Potential). Skalan är relativ och jämför den aktuella gasens klimatpåverkan med effekten av samma mängd koldioxid. ◾ Tekniska verkens huvudproduktion av fjärrkyla sker med absorptionskylmaskiner. Under stora delar av året också med hjälp av frikyla. Ammoniakkylmaskinerna används till spetslast. eningen. ett alternativ, som framförallt används i butikskylar och frysar, är koldioxid. – Vi har Johan Landé. också börjat se mer propan och det kommer definitivt ännu mer framöver. isobutan har använts länge i kyl och frys för hemmabruk, säger Johan Landé. utvecklingen går också mot ett antal syntetiska köldmedier, där vissa kommer att användas under en övergångsperiod och vissa på lite längre sikt. ◾ JOHAN GRANATH Fjärrvärmetidningen • Nr 1 • Januari 2017