Lera 1
Lera SKÄRVOR
Lera VANKE PAVILION
Lera SUNDBYBERGS SIMHALL
Lera PERSONPORTRÄTT
Lera TRENDSPANING
Lera SMAKFULLT INRETT
Lera FORM & TEKNIK
Lera MALMÖ LIVE
Lera ANDALUSIEN
Lera KAKELDETALJEN
Lera BOLOGNA
Lera KRÖNIKA KRÖN I K A ”Jag blev blixtförälskad –
i en annons” ”JAG TAR DEN”, hörde jag mig själv säga. En lycklig ångest sköljde över mig. Jag hade inte råd. Absolut inte. Jag hade inte tänkt igenom beslutet men jag var förälskad. Blixtförälskad. I en Blocket-annons. Egentligen var det en diskmaskin jag sökte, men så fanns den plötsligt där i sökfältet. Lokalen, mitt i Stockholm, med ingång via en prunkande innergård. Där ville jag sitta och teckna – det jag brinner för allra mest. Jag längtade efter en plats lite avskild från gågator och insyn. Det ojämna, skitiga golvet bortsåg jag från. Skicket Sara N Bergman är barnboksillustratör samt idéspruta och designer hos inredningsföretaget Love Warriors. Hon har tidigare drivit inredningsbutiken Som Sara och driver sedan 2012 ateljén Atelier 54 på Luntmakargatan i Stockholm. på de trasiga klinkerplattorna, fulla av oljefläckar efter de tusentals, kanske tiotusentals bilar, som rullat in och ut där för service under de åtskilliga år som lokalen varit en mekanisk verkstad, såg jag förbi. Jag såg förbi hängande sladdar och livsfarliga eluttag. Det var inte det fantastiska läget, inte den prunkande innergården eller ens det välvda tegeltaket som fick mig på fall. Det var kaklet. ETT VANILJVITT KAKEL sträckte sig upp i brösthöjd utmed alla väggar och tog sig med rundade hörn ända in i fönstersmygarna. Ett kakel som leder tankarna till en lantlig mejeributik, som tagen ur en fransk romantisk film. Jag hade redan en lokal. En högt älskad sådan i ett 1600-talshus på Österlånggatan i Gamla stan, där jag drev butik och ateljé, och där ett annat kakel hade släpats (ackompanjerat av min sambos svordomar) hem från Marrakech för att med varsam hand läggas in i det lilla köket. Ett varmt kakel med känsla av rostig plåt fick pryda väggarna och jag älskade det. Trots det var det något alldeles särskilt med det där vaniljvita, slitna och lite skitiga kaklet i annonsen. Det var något äkta och gediget över det och jag kunde inte bläddra förbi. Jag har nog alltid varit lite av en kakel-fetischist. Under min praktik på gymnasiet, där jag gick estetiskt program med inriktning på konst och form, hade jag turen att hamna hos en keramiker i Ängelholm. Tillsammans med henne tillverkade jag eget kakel som fick pryda köket i min första lägenhet i samma stad. Mina plattor blev skeva och ojämna, medan hennes var perfekta små konstverk. Vid flytten till Stockholm var det, näst efter familjen, de handgjorda kakelplattorna jag hade svårast att slita mig från. I min nuvarande ateljé, den med det vaniljvita, slitna och lite skitiga kaklet, har jag lagt in marockanskt kakel på toaletten. Jag skulle egentligen återigen titta efter den där diskmaskinen, men så plötsligt fanns det bara där; 4 kvm svart, beige och vitt marockanskt kakel i ett detaljerat mönster. Jag blev förälskad igen. Blixtförälskad. NÄSTA NUMMER KOMMER I DECEMBER ONAGAWA STATION – JAPANSK PERFEKTION EXCENTRISKT I ESSEX – HUSET LÄMNAR INGEN OBERÖRD ÄSTAD VINGÅRD – KERAMIK I TRÄSKEPNAD 50 FOTO: JENNIE SMITH