Sten Omslag
Sten Innehåll
Sten Ordföranden har ordet: Historia, samtid och f
ramtid
Sten Kort & gott: Italiensk återvinning, Brännlyck
esmycke, Jäders kyrka
Sten Stenbrottet: Brännlyckan
Sten Intervju: Linus Alfredsson
Sten Tema: Nya gravtraditioner
Sten Projekt: Gustaf Vasa kyrka
Sten Projekt: Askims askgravlund
Sten Projekt: Fredrikskyrkan
Sten Projekt: Söndrums ängskyrkogård
Sten De stenprisnominerade 2018
Sten Teknik & Underhåll: Kyrkogårdsmurar TEKNIK &
UNDERHÅLL KYRKOGÅRDSMURAR Kyrkogårdsmuren kräver rätt kunskap Kyrkogårdsmurar ligger bakom många restaureringsproblem för för samlingar, i synnerhet utanför storstäderna. Många gånger är också kunskaperna låga, och det finns få projektörer och utförare som vet hur man bygger rätt. TEXT & FOTO KURT JOHANSSON O m man placerar Sveriges kyrkogårdsmurar efter varandra i en enda lång mur med början i vår sydligaste punkt, Smygehuk, skulle den med god marginal passera vår nordligaste, Treriksröset. Kanske skulle den till och med nå Nordkap. Murarnas status och utseende varierar mycket, från nästan gärdesgårdsliknande murar till stolta byggnadsverk. Gemensamt är dock det faktum att murarna utgör en stor underhållsskuld och restaureringsvolym för många församlingar, kanske till och med större än våra kyrkobyggnader. För underhåll, restaurering eller anläggandet av en mur krävs kunskap om funktion, utseende, konstruktion och underhållskrav. Här följer några korta generaliserande beskrivningar av det innebär. funktion Stödmurens funktion är att i en slänt skapa horisontella, plan. Mot det nedre planet har muren en tydlig visning. Murens översida ligger i nivå med det övre planet (bild 1 ). En fristående mur har en avgränsande eller avspärrande funktion, visning på båda sidor (bild 2 ). Barriärmuren är en kombination av stöd- och fristående mur. Den tar upp nivåskillnad men har visning även mot det övre planet (bild 3 ). utseende — geometrisk form Murar kan ha olika utseende, det vill säga olika mönster eller geometri på den synliga sidan, visesidan. Bild 4–9 här intill visar de vanligaste klassiska murmönstren med sina fackbenämningar. 40 För kyrkogårdsmurar med viss storlek är anläggnings- och restaureringsförutsättningarna dessa: • Kvader-, rubbel- och blockstensmurar är lätta att projektera, anlägga och besiktiga, men materialet dyrt. • Kryssmuren är svår att projektera, anläggningen kräver mycket stor yrkesskicklighet. Materialet är billigt. • Staplade skivor är lätta att projektera, anlägga och besiktiga. Materialpriset är måttligt om materialet finns lokalt. • Fältstensmuren är mycket svår att projektera, anläggning kräver yrkesskicklighet. Materialtillgången är oviss. konstruktionsprinciper kallmur Stenarna monteras utan bruk. (Bild 1–3, 6–10 och 12 visar kallmurar.) Konstruktionen är flexibel och kan ta upp vissa rörelser i marken, den kan släppa igenom vatten och behöver oftast inte monteras på betongsula. Högre kallmurar lutas inåt, hur mycket beror på förhållandet, till exempel jordtryck, grundförhållande och form på stenblocken. År 1764 beslutades att kring kyrkogårdarna skulle byggas en kallmur av fältstenar. En viktig funktionsdetalj för kall - mur av fältsten eller sprängsten är de små kilstenarna, så kallade skolstenar, som håller de stora stenarna på plats (bild 10 ). De är mycket viktiga för kallmurens stabilitet. De måste kontrolleras regelbundet och slås tillbaka på plats när de börjar krypa ut. Om de faller ut kommer så småning om de stora stenarna ur läge, och då är det försent att göra något. bruksmur I en bruksmur är alla stenar sammanfogade med bruk. (Bild. 4, 5, 11 och 15 visar bruksmurar.) Min uppfattning är att man ska använda KC-bruk och inte kalkbruk för fogarna även för kalksten och givetvis för granit. Bruksmurar är stela konstruktioner, som inte kan ta upp rörelser och kräver gjuten grundplatta som är frostsäkert urbottnad. Kommer vatten in i en bruksmur är risken stor att fogarna fryser sönder. Vatten kan också ge kalk- och saltutfällning. En bruksmur kräver därför helt tätt fogat avtäckningsskift. Finns risk för vattentryck mot en stödmur, bör man starkt överväga en kallmur, som inte har vattenproblem. Bruksmur som stödmur, måste ha tätskikt mot den massa den ska stödja. En viktig funktionsdetalj för bruks - murar och murar där betong ingår är avtäckningen (bild 11 ). Det är platta stenskivor som monteras med täta fogar ovanpå muren och hindrar vatten att tränga in. Måste finnas på alla murar med bruk. Avtäckningen ska ha språng på 30– 40 millimeter utanför mur livet. Redan tidigt förstod man kallmurens fördelar och problemet med vatten i bruksmur. När beslut fattades år 1804 om att även bruks - murar godkändes som kyrkogårds mur krävdes att de försågs med tät avtäckning. skalmur En skalmur består av parallella skal av natursten och mellan dem en dränerande fyllning (bild 12–13 ). Detta är en mycket vanlig murtyp på våra kyrkogårdar. Den kan vara ganska problematisk av tre skäl:
Sten Krönikan: Ronny Holm
Sten Marknaden