AMES 1
VETENSKAPLIGT FOTO: CREATIVE COMMONS FOTO: MIKAEL
AHLM/MOSTPHOTOS ÖKAT INTRESSE FÖR CYKELTURISM MEN MER FORSKNING BEHÖVS Att turista med cykel är en ökande trend. Men det finns mer behov av vetenskaplig forskning om hur insatser som görs för att främja cykelturismen kan mätas och följas upp. Det visar en litteratursammanställning och omvärldsanalys som forskare på VTI har gjort. I rapporten konstateras att många utredningar gjorts på området under lång tid, men att relativt lite har förändrats. Förslag på åtgärder har lagts fram och cykelturism spås ha en god framtidsutsikt. Men vetenskapligt väl upplagda studier saknas. – Det behövs utvecklas mätinstrument för att statistiskt kunna följa upp de åtgärder som görs. Dessutom behöver cykelturisternas behov och önskemål förstås öka ytterligare för att kunna utveckla framgångsrika destinationer, säger Christina Stave, forskare på VTI och författare till rapporten. Mycket av litteraturen pekar på behov av ökad kunskap hos beslutsfattare om cykelturismens nuläge och ekonomiska möjligheter. Det behövs också en tydlig ansvarsfördelning och medel för de aktörer som har uppdrag inom cykelturismen. I rapporten påpekas bland annat 40 bristen på större sammanhängande cykelleder och att standarden, servicen och säkerheten behöver förbättras. Att det dessutom finns begränsade möjligheter för turister att ta med cykel i kollektivtrafiken försvårar för den som vill resa hållbart och miljömedvetet. Det behövs också fler bilfria leder, särskilt i norra delen av Sverige där större vägar med tung trafik är dominerande. Även om det finns mycket kvar att göra för att förbättra cykelturismens förutsättningar finns ett ökande intresse för människor att turista med cykel. I Europa är cykelturismen som störst i Tyskland, Österrike och Schweiz och länder som Kroatien och Grekland satsar nu för att utveckla cykelturismen. Eurovelo är ett nätverk av cykelleder som sträcker sig runt 42 länder och har en sammanhängande längd på över 70 000 km, vilket gör den till världens längsta. Även i Sverige ökar intresset. – Jag tror det kommer att bli ett ökat intresse för inhemsk turism och då kan cykelturism vara ett intressant alternativ, säger Christina Stave. VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut. n 50 ÅR SEDAN MÅNLANDNINGEN – SVENSK VÄRLDSLEDANDE I MÅNFORSKNING 50 år efter att den första människan satte sin fot på månen utför ett svenskt vetenskapligt instrument för första gången mätningar på månens yta. Institutet för rymdfysik, IRF, har sedan början av 2000-talet bidragit med världsledande teknikutveckling och forskning till europeiska, indiska och nu ett kinesiskt månprojekt. IRF:s utforskande av månen startade genom medverkan i det första europeiska månprojektet SMART-1 som efterföljdes av Indiens första månprojekt, Chandrayaan-1. Båda i omloppsbana runt månen. I januari i år, 50 år efter den första månlandningen, lyckades den kinesiska rymdfarkosten Chang’E-4 landa på månens baksida med ett IRF-instrument. SVENSK VETENSKAPLIG FRAMGÅNG Forskarna har länge trott att månen, som har en väldigt tunn atmosfär och saknar ett globalt magnetfält, absorberar olika partiklar från solen. När IRF:s forskargrupp i Kiruna fick möjlighet att flyga det egenbyggda mätinstrumentet SARA på Chandrayaan-1, fick de överraskande resultat. Data visar att månens rymdmiljö är mycket mer komplex än vad forskarna trott och att månytan reflekterar en hel del av det konstanta flödet av laddade partiklar som strömmar från solen, solvinden. Vid lokalt starkt magnetiserade områden förhindras partikelflödet till ytan medan intilliggande områden tar emot ett större flöde. – Detta får konsekvenser för månens yta eftersom när solvinden träffar regoliten kan det resultera i kemikaliska reaktioner och hydroxyl eller vatten produceras, säger Martin Wieser, forskare vid IRF. MÄTER 60 CENTIMETER OVAN YTAN Nu utforskar IRF på nytt månen. Denna gång utför det IRF-byggda instrumentet ASAN, mätningar 60 centimeter ovan månytan fastmonterad på en mobil rover. Instrumentet fanns ombord på den kinesiska rymdfarkosten Chang’E-4 som lyckades landa på baksidan av månen i januari. Syftet är att få mer detaljerad information om hur regolit växelverkar med solvinden. Forskarna är särskilt intresserade av att veta om vatten produceras lika effektivt överallt på månen och hur solvinden påverkar månens extremt tunna atmosfär. – Med ASAN kommer vi ett steg närmare att förstå hur den komplexa miljön på månen och andra atmosfärslösa eller nästan atmosfärslösa himlakroppar i solsystemet fungerar, säger Martin Wieser, forskare och huvudansvarig för ASAN vid IRF. n