Svensk Golf 1
Annika Sörenstam poserar framför kameran i välbek
ant miljö – när Svensk Golf bygger om gymmet på Annika Academy till fotostudio. andra (kort tystnad). Jag kan vara kall ibland, tror jag. Men så tror jag att jag kan vara rätt så generös. Men jag är väldigt målinriktad och kräver en hel del av dem, för så är jag på golfbanan också. Vi har ju fått avskeda några stycken tidigare. Det är bland det svåraste jag har varit med om. I början tänker man att ”ja, de kan nog vända det här”. Man är lite snällare då. Nu vet man, att ser man vissa tecken så går det inte att vända. Då är det bara att klippa av nu, innan det blir värre och värre. Så det har vi gjort några gånger förra året. Det var svårt. Hade du slutat tio år tidigare gissar jag att design av golfbanor tagit upp mer av din tid än vad det gör idag, när det knappt byggs några nya banor. – Jag signade snabbt upp för att göra åtta banor, sedan kom fi nanskraschen. Då fi ck klubbarna och företagen inte låna pengar längre, och många banor som fanns fi ck stänga. Då fi nns det heller ingen anledning att bygga nya banor. Jag har fortfarande tre projekt som hänger i luften, men vi får se om de blir av. Jag har bara avslutat tre hittills och det har varit kul. Att rita golfbanor ger en plattform som kan påverka spelets utveckling. Hur skulle du utnyttja denna möjlighet? – Jag tycker att man måste ha en helt annan attityd när man bygger en golfbana. I början ville alla skapa för en tävling och göra banan över 7 000 meter. Det blir bara svårare och svårare – och hur många golfare är det egentligen som kan gå på hundra slag eller bättre? Det blir för svårt. Istället för mästerskapsbanor behövs det fl er familjebanor. Ja, fl er umgängesbanor. HON SÄGER DET SISTA med en tändning i rösten som inte riktigt alltid funnits närvarande bakåt i tiden när tävlingsronderna rutinmässigt summerades. Att diskutera övergripande frågor ur ett lösningsinriktat perspektiv ligger lite i linje med den passion som Annika har för att kläcka nya aff ärskoncept. Restaurangen 59 är ett av dessa, som dock stannade på ritbordet när sonen Will föddes 13 veckor för tidigt. – Jag har rätt så kreativa idéer och känner att jag har styrkan att utföra dem. Det är därför inte överraskande att amerikanska paraplyorganisationerna PGA och USGA frekvent bjuder in henne att medverka i olika paneldiskussioner och debatter där spelets framtid behandlas. Hur tycker du själv att golfen mår idag? »Jag kan vara kall ibland, tror jag. Men så tror jag att jag kan vara rätt så generös.« – Sörenstam om hur hon är som chef. – Jag tycker att golfen mår lite bättre, än vad den har gjort under de sista åren. Konjunkturen har varit svår i några år men nu känner jag att det har vänt och att folk spenderar på golf igen. Men samtidigt är det inte coolt att spela golf i många länder. Vi är väldigt engagerade i min stiftelse att få fl er ungdomar att spela golf. Antingen så har de inga kompisar som spelar, eller så har de inga förebilder som spelar. Och det fi nns så många andra sporter. Det fi nns många val för ungdomar – inte minst videospel. Så det är svårt att få in dem till golfen, i alla fall här i USA. Och jag jobbar mycket med dessa frågor här tillsammans med PGA och USGA. När vi växte upp hade vi inte lika många sporter att välja mellan. Då hade man en eller två. Nu är SVENSK GOLF | 4 2014 69