Lera 1
Lera SKÄRVOR
Lera FRANSK FÖRSKOLA
Lera KONSTEN I CITYBANAN
Lera PORTRÄTTET
Lera KAKELSPANING
Lera FORM & TEKNIK
Lera A FACTORY AS IT MIGHT BE
Lera KERAMISKA FASADER REPORTAGE: NORDISK KERAMIKT
REND NORDISK KERAMIKTREND KERAMISKA FASADER I NORDEN Vad som länge har varit ett vanligt förekommande fasadmaterial i Syd- och Mellaneuropa verkar ha fångat de danska arkitekternas intresse, och nu dyker fler och fler keramiska fasader upp över hela Norden. Med Danmark som utgångspunkt kartlägger arkitekten Rune Bundgaard en nordisk keramiktrend i sin linda. Text RUNE BUNDGAARD K 40 eramiska fasader är ett relativt nytt fenomen i Norden. Vi är vana vid glaserade tegelornament på hus, särskilt från början av 1900-talet, men historien om klinker som ett fasadmaterial på dessa breddgrader börjar på allvar när funktionalismens arkitekter såg potentialen i plattornas strama systematik och rena uttryck. Som en konsekvens av industrialiseringen rör sig klinkern på 1920- och 30-talet ur keramikerns mjuka händer och in i fabrikernas maskinella sfär. Det som tidigare uppskattats för sina konstnärliga kvaliteter, betraktas nu mer som en modulär enhet. Den nya tidens fasader fästs på stålnät och har ofta inte längre någon betydelse för konstruktionen, så arkitekterna kan vara friare i sina materialval. Med sitt industriella uttryck och skarpa precision passar plattorna perfekt i tidsandan. I Danmark hittar man ikoniska exempel på funkisbyggnader med keramiska fasader av Arne Jacobsen, Vilhelm Lauritzen och Erik Møller. På senare tid kan man också hitta en på dansk, och nordisk, arkitekturs mest kända verk – Operahuset i Sydney av Jørn Utzon. Men klinkerfasaderna slår aldrig riktigt igenom och när vi når den sista tredjedelen av 1900-talet är det långt mellan exemplen. DA NMA R K I DAG I såväl Danmark som resten av Skandinavien betraktas inte keramisk arkitektur som en självständig disciplin. Vi pratar om träarkitektur, murstensarkitektur och betongarkitektur, men att tala om keramisk arkitektur eller klinkerarkitektur är nytt i Norden. I årtionden har vi i Danmark nästan uteslutande dyrkat murstensarkitekturen, men under de senaste åren har Danmark gett sig ut på en resa bort från mursten mot keramik. Varför väljer danska arkitekter nu keramiska fasader? Utöver uppenbara fördelar som styrka och robusthet, återvinningsmöjligheter och frihet i designen, vad bidrar de keramiska fasaderna med arkitektoniskt? DEN N YA AR K I T E K T UR E N I många år verkade danska arkitekter undvika keramiska fasader, och 1990-talets standardiserade skärmtegeluttryck måste nog bära en del av skulden. Men med hjälp av nya produkter ser det nu ut som att man återfunnit entusiasmen för byggkeramiken. Ett exempel är Gottlieb Paludans Värtaverket i Stockholm. Här har man använt ett ganska klassiskt skärmtegel medan det i första hand är den vertikala fästningen som skapar det arkitektoniska uttrycket. Ett annat exempel är Cobes daghem Forfatterhuset i Köpenhamn. Här är själva ”stenen” en ihålig terrakottastav, en så kallad baguette. De har monterats fritt på fasaden. På de stora ytorna används de som ett rent estetiskt element, men de spelar också en annan roll; mot taket fungerar de som räcken och när de löper över ett fönster säkerställer de att barnen inte hittar en alternativ väg ut. LJUS OCH T Y NGD Monterad och glaserad klinker ser vi bland annat på Schmidt Hammer Lassens prisbelönade Malmö Live. I Stockholm hittar vi det i stationsbyggnaden vid Odenplan av 3XN och nu har också Danmarks mest kända samtida arkitekt, Bjarke Ingels, presenterat sitt bidrag till den keramiska arkitekturen – legobyggnaden i Billund som invigdes LERA #3 2017
Lera KAKLAT KAFÉ I KIEV
Lera KAKELDETALJEN
Lera KERAMIKDESTINATIONEN
Lera KRÖNIKA