Nordisk Energi 1
ELKRIS rapport svensk energiförsörjning ska vara
100% ”hållbar” och ”klimatvänlig” från 2040. Vi tycker att bakgrunden till dessa mål är utomordentligt svåra att förstå, inte minst eftersom den nuvarande elproduktionsapparaten är utsläppsfri till ca 97%, och har varit så i 40 år. Många av de förändringar som sker eller är planerade kommer att öka CO2-utsläppen från svensk elproduktion. Den ersättningskraft som behövs för att balansera vindkraften kommer delvis att vara fossil. Tillverkningen av såväl vindkraft som solkraft belastas också med utsläpp och detsamma gäller eventuella batterilagringssystem. Detta gäller naturligtvis även kärnkraft, där utsläpp också uppstår vid brytning och förädling av uranbränslet, men utsläppen omräknade i gCO2/producerad kWh blir mindre p g a de mycket större energivolymer som produceras i en sådan anläggning. Svensk elförbrukning kommer att öka dramatiskt under de närmaste tio åren. Detta beror på en hel rad faktorer: Ökad befolkning, elektrifi ering av bilparken, byggnation av snabbtåg, nya industriprocesser inom bl a stålindustrin, datacenter för internationella företag (Amazon, Google, Facebook m fl ), elektriska färjor, stora forskningsanläggningar (ESS, Max IV) o s v. Vi ska analysera i detalj vad dessa faktorer kan medföra för eff ektbalansen. Vi anser att dessa datacenter har en mycket begränsad positiv inverkan på det svenska samhället. Att ge sådana globala företag skatterabatt, samtidigt som det riskerar den svenska befolkningens tillgång till billig och säker elförsörjning är woförsvarbart och direkt omoraliskt. Det är svårt att inte se det som att svenska folket subventionerar och bidrar till Facebooks, Amazons och Googles vinster. Elfordon Den nuvarande regeringen har uttalat en önskan om att alla bilar ska vara eldrivna från 2030. Bensin och diesel har ett energiinnehåll på ca 10kWh/l. Motorn har en verkningsgrad på mellan 30 (bensin) och 40 (diesel) procent. En modern dieselbil drar ca 0.5-0.6 l diesel/mil. Om man utgår ifrån att Sveriges fem miljoner bilar blir elektriska och körs 10’000 km/år i genomsnitt så förbrukar de sammanlagt tre miljarder liter bränsle, vilket motsvarar ca 12 miljarder kWh, vid en termisk verkningsgrad för en förbränningsmotor om 40%. Vi utgår i denna beräkning, för enkelhetens skull, från att batteridrivna bilar har 100% verkningsgrad vilket är optimistiskt, men vi har inga tillförlitliga siff ror på detta. Om den energiförbrukningen är jämt fördelad över årets timmar motsvarar det ett eff ektbehov om ca 1’400 MW. Det är emellertid sannolikt att man kan styra laddningen av elbilarna till ”off peak”perioder, varvid eff ektbehovet minskar något. Därtill kommer den tunga trafi ken, lastbilar och bussar. Det är f n inte känt vilka ambitioner och möjligheter det kommer att fi nnas för att göra dessa elektriska men man får räkna med att de kommer att behöva eff ekt som gott och väl balanserar ut den eventuella reduktionen p g a tidsstyrd laddning. Vi antar därför att en elektrisk fordonsfl otta kommer att behöva ca 1’500 MW extra eff ekt. Datacenter Regeringen har bedrivit en aktiv kampanj för att locka hit datacenter, bl a har man erbjudit företag en lägre elskatt, genom att de nu defi nieras som ”basindustri”. Google, Amazon och Facebook har alla nappat på detta erbjudande och ser som en extra fördel att kylning kan ske utan större energiåtgång i det kalla svenska klimatet. Detta används i dessa företags marknadsföring för s k ”Greenwash”. Det är mycket svårt att uppskatta eff ektbehovet vid dessa anläggningar. En försiktig uppskattning [Ref 3] ger vid handen att eff ektbehovet kan vara lika stort som för den ökande befolkningen. Vi sätter en siff ra om 2’000 MW för detta. Det framtidsinriktade Hybrit-projektet syftar till att Oxelösunds järnverk (bilden) skall kunna producera fossilfritt stål 2035. Detta vällovliga projekt kommer dock bli mycket elintensivt och kräver en ny 130 kilovolts kraftledning genom Södermanland till Oxelösund. Det man måste fråga sig är om det kommer fi nnas el i tillräcklig mängd alla dagar för att driva en sådan anläggning. FOTO: WIKIMEDIA, HOLGER ELLGAARD Befolkningsökning Sverige beräknas ha en befolkningsökning om ca en miljon fram till 2030, framförallt p g a invandring. Det motsvarar ca 10% av den nuvarande befolkningen. Dessa människor kommer att konsumera elektricitet och det fi nns ingen anledning att tro att de inte skulle göra det i samma utsträckning som den nuvarande befolkningen. Därför är det sannolikt att befolkningsökningen kommer att medföra en proportionerlig ökning av eff ektbehovet. Om eff ektbehovet under topplasttimman idag är ca 27’000 MW, så kommer den att behöva öka med 2’700 MW för att täcka den större befolkningens behov. Nordisk Energi 6 2019 Snabbtåg Regeringen har aviserat att man nu ska börja bygga nya stambanor avpassade för höghastighetståg. Dessa kommer att drivas elektriskt. Det är mycket svårt att uppskatta hur stor elkonsumtionen kommer att öka p g a snabbtågen. Detaljerad kännedom om antal tågsätt, hastighet mm saknas. Dessutom ter sig tidsplanen mycket osäker och vi bedömer det som osannolikt att man skulle ha mer än en symbolisk sträcka färdig innan 2035. Vi har därför valt att inte belasta beräkningarna med denna komponent. Vi nöjer oss med att konstatera att när de nya snabbtågen ska tas i drift, kommer det inte att fi nnas tillräckligt med el för att de ska kunna köras med full hastighet, om än alls. Stålindustrin Stora projekt för att elektrifi era stålindustrin pågår. Enligt Aftonbladet [ref 3] kommer det att medföra en ökad eff ektförbrukning om ca 1’500 MW vid full utbyggnad. ➛ 49